1 februari 2006

Skadad för livet?

Utsvävningar, lyx och onödigheter var inte en del av min uppväxt. Jag är uppväxt utan köpepizza, lördagsgodis och märkeskläder. Inte för att barn på 70-talet trånade efter så många märken, men jag minns hur avundsjuk jag var på mina grannars Polarn&Pyret-randiga långkalsonger. Våra långkalsonger köptes på Obs.
Jag antar att det bottnar i att min mamma kommer från ett litet, fattigt småjordbruk i Norrbotten.

Förmodligen är det därför det aldrig användes sköljmedel i mitt barndomshem. Och inte hade vi några mjuka stolsdynor på köksstolarna.
Och någon köpt Bob-saft hade vi aldrig hemma. Bara mammas hemgjorda svartvinbärssaft och hemkokta sylt.

Frågan är nu hur det påverkat mig...
Jo, jag använder aldrig sköljmedel. Och har tills alldeles nyss aldrig haft dynor på köksstolarna. Men det första jag köpte när jag flyttade hemifrån var att köpa blandsaft från Bob.

2 kommentarer:

Anonym sa...

*hahah* Vi använde heller aldrig sköljmedel men min man har omvänt mig där. och jag tycker fortfarande att hembakat bröd är ett måste!
/Cilla

Anonym sa...

Pratade med en barndomsvän om hur speciellt och gott jag alltid tyckte det var att fika hos hennes familj. Där bjöds det köpesaft och Ballerinakex, sånt som vi aldrig hade hemma hos mig. Då berättade honatt hon alltid tyckt att vi hade så goda hembakta bullar och riktig hemgjord saft och varit lite avundsjuk på det. Så hade jag aldrig tänkt på det och det blev en liten aha-upplevelse.Kanske det är så att det man inte jämt får blir fest.Nu är jag glad att momma var hemma hos mig och mina syskon även om vi inte fick köpesaft.

Related Posts Widget for Blogs by LinkWithin