Den vackra, men stora julbonaden har funnit sin plats.
Gamla krubbfigurer och gammal julkalender.
Söta små grisar på parad i mitt köksfönster.
Klädd och stilig. Och oskarp... Jag är ingen mästerfotograf – i synnerhet inte när det är mörkt och jag inte vill använda blixt.
Så här ligger jag till:
- Gammal adventskalender med såntdärna vackert grått glitter på öppna spisen (i år fick den sällskap med de märkligt färgade krubb-figurerna. Jag menar – vem hade trott att Jungfru Maria var så gulgrön i ansiktet!?) √
- Julgran uppletad och hemtagen. (Sågad egenhändigt av sambon i skogen. Obs! lagligt och tillåtet på vänners mark!!) Nu är den dessutom klädd och på plats i vardagsrummet eftersom vi åker bort över jul, och någon gång måste vi ju få njuta av den. √
- Pepparkakorna är gjorda enligt konstens alla regler. √
- Ärvda juldukar utplacerade på rätta ställena √
- Den nyligen ärvda bonaden är på plats. Den är så stor att den fick sitta över två hörn (Ja, typ konvexa hörn alltså.) √
- Mina vackra (ärvda, såklart) ljusgrisar på plats. 12 stycken har jag fått efter min farmor och farfar som hade dem i en vacker kall glasveranda, men i brist på sådan blir det i köksfönstret.
2 kommentarer:
sådär välplanerad innan jul har jag också alltid velat vara:-)
Det ser jättetrivsamt ut
Åh, tack. Så här välplanerad klarar jag bara av att vara när jag inte ska fira julen hemma. För då kan jag strunta i mycket.
God jul!
Skicka en kommentar