I åtminstone fem år har jag nog hållit på med vantarna i entrådigt ullgarn. På stickor 1,5.
Fast jag har långt ifrån stickat på dem hela tiden.
Ett typiskt agata-projekt som plockats fram ibland och sedan glömts bort för något annat viktigare projekt.
Mönstret kommer från boken som jag övertagit från mamma, och jag älskar det! Det finns fler fina vantmönster i boken som jag alltås rekommenderar varmt. Fast det blir nog till att söka på bibliotek och antikvariat för den är från 80-talet.
Och nu har jag bara en knapp tumme kvar. Härligt!
Förmodligen blir det fler vantar när väl det här ufo:t är färdigt.
Andra bloggar om:
stickning,
vantar,
hantverk,
UFO
6 kommentarer:
Den som väntar på nåt gott... De blir ju väääldigt fina dina vantar! :-)
Så utruleg fine vottar!!! :D
Tack, tack! Jag är själv väldigt förtjust i dem.
Ååh, vilka fina vantar! Och stickor 1½, hjälp vad pilligt. Jag tycker att nr 2 är på gränsen.
Och vilken fin bok!
Men dom kan du ju inte fortsätta gömma i stickkorgen! dom är ju jättefina.
Boken kan finnas på t ex Röda Korset, för där köpte jag min.
Skicka en kommentar