Jo, jag vet. Här är tyst och lite sådär hösttrist, trots att julen är i antågande.Jag saknar blogginspiration.
Livet känns lite samesamebutdifferent just nu. Istället för att vakna med den klämmiga "Vilken härlig dag, man blir härligt glad!" ringande i öronen är det snarare "ingenting, sen kom ingenting, sen kom ingenting" av Kent som är mitt personliga ledmotiv.
Lite hjälper det att sticka. Jag har börjat på en ny sjal i grått, loppisfyndat Bergågarn från Hemslöjden.
Jag återkommer när jag är på mer inspirerande humör.
aW.jpg)
5 kommentarer:
Hm, NU är det verkligen hösttrist, håller fullständigt med... på alla sätt och vis...
Dock tycker jag du sammanfattade allt så hiskeligt bra på sluttampen där... stickar en ny sjal i grått... kan det bli mer grått? ;) men sjal är ju kul, hihihi...
Må så gott... värmländskan... kramis, ngn som inte stickar i grått, men livet känns mer än grått, urkigt...
Man kan inte vara glad och äppelkäck jämt! (Nog för att jag blev på lustigt mycket bättre humör av att läsa det här inlägget eftersom jag började sjunga "Vilken härlig da-a-a-a-a" med hysterisk röst inne i huvudet.) Jag pendlar mellan höstmelankoli och julefrid, dessutom har ju jag en 30-årskris att underhålla.
Jag har en sån dag idag.Och inte hjälper det med godis.
Känner så väl igen mig när det gäller inspiration, för många ställen att vara på samtidigt.
Men det ´återkommer nog efter julen.
Kram
Britt-Marie
http://brittmariel.blogg.se
Nä, fastän det närmar sig jul är det fortfarande höstmörkt i sinnet.
Längtar efter att få sitta hemma och sticka mest hela dagarna, men det går ju inte för sig. Då får jag ingen lön, och den kan behövas om man behöver köpa nytt garn.
Skicka en kommentar