21 februari 2008

Mina muddar

Jag behövde ett par längre muddar, och på någon blogg som jag dessvärre glömt bort Blyga killens blogg såg jag svartvitrandigt resårstickat. Precis så skulle de se ut!
Alltså - med mjukt merinosilkgarn satte jag igång, och nu är de klara. Varma och gosiga. Perfekta under den loppisfyndade kappan som är lite för kort i ärmarna.

7 kommentarer:

görel sa...

Snyggt! Svartvitrandigt är oslagbart.

Anonym sa...

Jag håller med Görel!

Dödergök sa...

Å så snyggt och klassiskt. Fast nu för tiden klassas man som "emo" av kidsen när man har svart och vit randiga kläder. Men det bjuder jag på, jag är ju rätt emo av mig. fniss

Agata sa...

Görel & Mingching - Tack!

Dödergök - Jag blir glad varje gång jag lyckas pricka in trender som gäller nu och inte för tio år sedan, så vill någon kalla mig emo så går det bara bra. Som tonåring skulle jag ha dödat för ett par såna här muddar - men då var jag för upptagen med andra saker och stickade inte så mycket. Och pulsvärmarna var ändå inte direkt på tapeten då...

Eva i Halmstad sa...

Jättefina muddar.
Men vad är emo?
Ha de gott.
Eva.

Anonym sa...

Var det inte blyga killen som lade upp en svartvitrandig stickning häromdagen?

Väldigt fina blev muddarna dina iallafall.

Agata sa...

Eva - Emo är en musikstil, men be mig inte förklara närmare. Det är jag för gammal för.

fosco - Jo. Där var det nog! Tack.

Related Posts Widget for Blogs by LinkWithin