Det är väl ingen hemlighet att jag är en sucker för kuriosa och knasigheter?
I en vacker så (eller: spånkorg som det kanske heter i andra delar av landet) som innehöll gamla trådrullar, gäddsaxar och tillbehör till en spinnrock låg det också ett gäng plattor i koppar med ingraverad text. Vid en närmare granskning kunde jag konstatera att det här nog har varit övningsplattor för en graverare, eftersom ortsnamn, gatuadresser, förnamn och ord som På bemärkelsedagen återkommer gång på gång.
Men så långt nere på en av metallbitarna kommer en söt liten rad av någon som tröttnar på att skriva kändisnamn, stockholmsadresser och siffror.
Klockan går så sakta idag 25/2 1945Rörande, va?
Nu återstår ett användningsområde för de här bitarna. Kanske kan man sätta samman dem på något sätt och hänga som dekoration någonstans.
22 juli 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
7 kommentarer:
Hej! Har kommer en liten halsning fran soliga Florida. Det ar galet varmt har, men man skall inte klaga. Garnkop blev det igar ocksa och fynden vissas upp nar jag kommer hem. Ha det bra! /Maria
Men vilka läckra plåtar! Och meningen som smugit sig in är underbart levande! :o)
Å jag blir ju helt rörd till och med, vad roligt att just du köpte dem,du som har vett att uppskatta det där lilla extra. Gör en tavla av dem vettja, man kan behöva påminnas om att det finns fler som har tråkigt ibland här i världen.:)
Åååååh vad läckra!! Och såå roligt med den där meningen mitt i alltihop :)
Välkommen hem! :)
Rörande var ordet, jag älskar sånt! Kul att du är tillbaka!
Va spännande med plåtarna! Att hitta en sån rad gör det förflutna verkligt eller hur man ska säga.. :)
Skicka en kommentar