1. Jag är hemma från jobbet i dag och snörvlrar, kraxar och hostar med alldeles för mycket feber i kroppen.
2. På min altan ligger en fågel som flög rakt in i matrumsfönstret med en hård smäll. Nu är den död och jag är inte intresserad av att ta bort den. Jag håller tummarna för att grannskapets katter förbarmar sig - om de inte är helt förätna på Sheeba eller Whiskas...
Uppdatering: Fågeln är borta. Antingen vaknade den upp från döden och tog sig bort själv eller så kom det en katt som blev mätt. Jag vet inte vilket jag tycker är äckligast att tänka sig.
3. Det är tungt att sticka när man är sjuk. Jag orkar bara något varv i taget.
Mer självömkan:
4. Liljebaggarna ger inte upp bara för att det blir lite kallt. Och jag är för sjuk för att orka klämma ihjäl några nu.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
aW.jpg)
4 kommentarer:
Bästa frk Agata,
Ber att å ämnets vägnar få hänvisa till mitt inlägg häromsistens:
http://brighida.blogspot.com/2008/09/tycka-synd-om.html
O krya på dig!
Jag hade för ett tag sedan en död, huvudlös fågel på altanen. Jag bestämde mig raskt för att jag hade så mycket att göra att jag bara inte hann ta hand om den. Lagom till dess att maken skulle komma hem, tänkte jag att jag skulle komma ihåg fågeln och så skulle det automatiskt bli hans jobb. Men innan dess hade den förpassat sig själv till någon annan plats. Tänk, vad de kan.
Ibland får man tycka lite synd om sej själv. Krya på dej!!
Lilla vän så trist du har det! Fågeln kvicknade till, det gör de nästan alltid. Om man inte hunnit virat in de i papper och slängt de i soporna förstås. Det gjorde jag förr innan jag förstod att de är självhealande. Nu lägger jag upp de nånstans högt up och stänger in Bosse tills de har flygit iväg. Hoppas att du är frisk snart! Kram!
Skicka en kommentar