Den här boken av Kerstin Lokrantz och Christina Björk är jag uppväxt med. Att den inte blev helt utnött är mer ett tecken på kvalitet än något annat, för jag använde den mycket
Som barn var det en förmån att få sy och pyssla på egen hand - det hoppas jag att alla barn får göra. Och en vanlig kommentar när jag såg något jag tyckte om var tydligen "Det kan man göra själv!" enligt min mamma.
Kanske är det därifrån min lätta släng av hybris kommer när det gäller att göra saker själv.
Just den här boken är oerhört pedagogisk och mycket bygger på raka stycken som barn kan sy med ganska lite hjälp.
Många är de påsar, små dockor och väggfickor som jag och min bror producerade i ett rasande tempo av spillbitar.
Nog hade vi velat göra större saker också, men på 70-talet var det inte självklart att föräldrar följde barnens minsta nyck, så det köptes nog inte in särskilt mycket tyg bara för att jag ville det, utan det var ur restlådan jag fick plocka tygstycken jag behövde.
I veckan hittade jag den på loppis för 15 kronor.
En annan favoritbok från barndomen var Kerstins Lokrantz bok om korsstygn. Såna producerade jag också, men eftersom mitt tålamod var minimalt när jag var yngre så blev väldigt lite klart. Ja har fortfarande en ofärdig märktavla i gömmorna med egenkomponerade motiv ur mitt liv.
Ganska få av dem är ännu aktuella.
Så synd att jag började med årtalet som var 1989 ...
Carsten Nilsson får årets Konsthantverkspris
4 dagar sedan
4 kommentarer:
jag har kvar mitt exemplar sedan barndomen men jag har inte kvar kepsarna, hattarna och prylarna jag sydde. Massiv nostalgi och en ovanligt bra bok!
Åh, jag gillade verkligen Kerstin Lokranz Gör det själv-böcker då. Använde dem både hemma och på jobbet när jag jobbade på fritidshem. Har dom kvar bla Kläder och grejer. Fram för mer av Gör det själv andan!
Kerstin Lokrantz böcker var perfekta när jag köpt symaskin på 70-talet o skulle lära mig själv. Med en mor som var urduktig på att sy och som sa "jag gör det där jag, det går fortare" så gav dessa böcker mig en kick att försöka själv. Och jag kunde!!!
Ingrid
Y - Nej, min alster finns nog inte heller kvar. Och det är jag inte så ledsen över för de var ganska gräsliga.
Maria - Visst är de bra! Enkla och okonstlade.
Ingrid - Den känslan borde fler få, den är väldigt viktig i skapandeprocessen.
Skicka en kommentar