I ett rätt oplanerat kök som vårt, med för lite förvaring för alla fina saker, händer det att prylar hamnar på olika ställen fastän de egentligen hör ihop. Ett exempel är mina brickor som är utspridda både här och där, där de ryms.
Den här, runda med ryskinspirerad målning, låg exempelvis bland grytunderlägg och glasfat. Heeeelt fel ställe för en sån fining.
Framför allt ska den fram i ljuset och användas - inte ligga tyst och osedd.
Jag har så smått börjat rensa i en del skåp och lådor. Fick benäget bistånd av min påhälsande mamma som fick den otacksamma sysslan att städa köksskåpen.
Hon gjorde ett strålande jobb medan jag mest var otacksam för att hon rörde till det. ;-)
Hujedamej, så lätt det är att bli tonåring igen...
Är det bara jag som beter mig så barnsligt, eller finns det fler som inte klarar av att bete sig när det är föräldrar inblandade? Det är nu ni ska skriva inkännande och förstående kommentarer så jag inte behöver känna mig ensam och omogen. ;-)
Förlåt, mamma! Du gör en fantastisk insats!
Carsten Nilsson får årets Konsthantverkspris
4 dagar sedan
5 kommentarer:
Att protestera av ren rutin och gnälla som en fjortonåring så fort föräldrarna (och särskilt mamma) säger något har hög igenkänningsgrad hos mig.
Du är helt normal =)
Jag beter mej likadant fastän jag är mycket mycket äldre än dej.
Må väl och njut av dina skåpsfynd
Eva.
Haha jag känner definitivt igen mig :-)
Åh vad jag känner igen mig! Min mamma behöver inte spendera lång tid hos mig innan jag känner mig som en obstinat tonåring! Trots att jag uppskattar allt hon gör av omtänksamhet!
Hahaha, jag känner också igen mig, fast inte med mamma, utan med gamla klasskompisar. 14 minuter in på återföreningsfesten så var vi tillbaka i gamla roller igen och beteenden. Fast det är 25 år sedan...
Skicka en kommentar