Varmt till vintern

Svårt att tro, men jag stickar faktiskt lite grann även om jag ägnar mest fritid till att sova, känns det som.

Det aquaturkosa garnet köpte jag på Yll&tyll för rätt flera år sedan sedan jag förälskat mig i en härva Colinette mohair på väggen. Sedan har jag påbörjat alla möjliga saker, men inget har blivit klart.
Nu har jag bestämt mig för att det ska bli en halskrage till vintern. Slätstickning på rundsticka och ingen tankemöda någonstans.

Att sedan det här garnet var vackrare som härva än som färdigt alster får jag lära mig att leva med...

Och så har jag plockat fram en loppisfyndad påse med växtfärgade garnprover som legat ohyggligt länge i min garnkorg.
Jag har fått hem den nya boken Varma tumvantar och några sockor av Eva Trotzig, och där hittade jag mönstret till Fiskbensvantar som såg ut att fungera.
Det röda följer med hela tiden, men det växtfärgade kommer växla i kulör vartefter de små proven tar slut. Det enkla och repetitiva mönstret i sicksack kommer nog göra att man faktiskt ser att naturtonerna varierar lite. 


För övrigt är det en fin liten bok med vantar och sockor som tillverkats på alla möjliga sätt, inte bara med stickning.