Birchen är klar och blockad. Och klar. Som jag redan skrivit så räckte ju det roströda garnet inte på långt när. Det blev många grönvita ränder innan jag kunde avsluta med lite rostrött.
Fascinerande att se hur mycket större den blev efter en blockning. En riktig monstersjal!
Nu håller jag på med en bebiskofta i Opal Hundertwassergarn. Mönstret kommer från Bendix och man börjar från ärmen och stickar på tvären. Ett snabbjobb, till skillnad från monstersjalen här ovanför...
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
7 kommentarer:
Är du inte mäkta stolt över dig själv nu då när den är klar och hänger där så fint i solen? Det tycker jag att du ska vara iaf!
Å så mysig den ser ut!
JO! Jag är superstolt! Och knasigt nog - jag börjar fundera på om jag inte ska sticka en till... Eller om jag kanske ska prova ett annat mönster...
Nu, när den är färdig, var den rolig att sticka. ;-)
Sjalen ser underbart gosig ut, vilken vacker färg!
Underbar sjal, förstår att den var rolig att sticka nu, så här efter ;)
Jättefin! Och birchen var kul att sticka, tyckte jag, just för att den blev mindre och mindre... :)
Så vacker den är - och så bra det andra garnet passade! Det får mig att känna att jag borde avsluta min egen birch:-)
Skicka en kommentar