Syning

I dag sopade jag undan en del damm, flyttade på en mängd lådor och vadade mig fram genom prylhögarna till symaskinen, my precious.
Det var ett tag sedan. Om man säger så.

I prylhögarna hittade jag några av sommarens loppisfynd. En trevlig bok med lätta mönster på barnkläder kändes som ett kap för 5 kronor.
Tre söta flickklänningar har jag rotat fram på olika sommarloppisar. Den nedersta, i rosa terylene är mer söt är skön. De andra är i bomull och härligt retro.

Några familjemedlemmar tittade förbi och hade med sig fyra kassar lakan. En del 70- och 80-talsvarianter ska bli mattrasor. De vita med infälld spets och broderade monogram ska jag först gå igenom för att se om de är tillräckligt välbehållna för att använda på annat sätt. Kanske hopsydda som påslakan, eller som gardiner.
Dessutom dök det upp en del hemvävda handdukar. De här, i oblekt linne och helt utan dekorationer, fungerar mycket bra som servetter. Vi har redan testat dem till kräftor och de fungerade utmärkt.
När jag väl letade mig fram till symaskinen så hann jag med en del måste-grejer. Laga jackor, sy i knappar, laga spruckna sömmar... Men så hann jag ta mig an kvilten jag började på i våras. Den där kvilten som skulle hjälpa till att minska min tygstash, men som bara fick mig att köpa mer tyg. Hoppsan. Nu är alla lappar skurna och hopsydda, men fortfarande i tre stora block. Hur jag än vrider och vänder på dem så krockar samma slags lappar. Så nu måste här sprättas.