Inte ett moln så långt ögat kan nå...

... och det straffar sig.
Rygg och mage är fulla med vätskefyllda blåsor. Som vattenfylld bubbelplast. Så går det när en rödtott förtränger sin hudton och nödvändigtvis ska ligga och pressa flera dagar i rad utan att smörja in sig ordentligt.

Så trots högsommarvärme så försöker jag hålla mig inne så mycket som möjligt. Det går sådär.

Fast jag började morgonen med att bandkanta en av de skurade mattorna. Den blev väldigt fin.

I trädgården hänger ännu en matta på tork och i den blivande sovrummet har en elektriker tagit de första tagen för att dra in el. Men sedan måste vi ändå slipa lite golv och måla lite socklar, och innan vi kan göra det ska huset fyllas med gäster i flera dagar, så något pysslande är inte aktuellt.

I frysen har jag ännu en liter hallon som plockades på morgonen och nu ska jag planera lite matinköp innan huset invaderas av släktingar.