17 oktober 2009

Welcome to my world

Tanterna på min lokala Kupan-butik är snälla, men de lever i ett parallellt universum jämfört med mitt eget.
När jag kom med de här fynden till kassan så befarande jag att mina ynka kontanta sedlar inte skulle räcka, för det är ju FYND. Och jag hade bara runt en hundring i plånboken.

Tanten vände och vred på de fina stickhäftena och den häftade syboken med bibehållna mönsterark och sa "Jaa.... jag tar väl fem kronor. För alla."

Och eftersom jag är helt renons på pokerfejs så stirrade jag på henne och sa med begränsat kultiverad ton "Va?!"

Men hon envisades. "Det är ju bara gamla tidningar..."





På Tradera har en likadan "100 landskapsvantar" gått för 225 kronor och på Slöjdmagasinet kan man köpa den för 450 kronor. Och "Vi syr åt småbarnen" slutade på 155 kronor på Tradera....
Jag stannar där.

10 kommentarer:

LisaMatilda sa...

Många loppisar har höjt priserna rejält, men verkar som just "Kuporna" fortfarande ligger kvar på en låg nivå!

Signe sa...

Ja det kan mdn verkligen kalla fynd. Pingstkyrkan här har en jättestor seccond hans och där har jag också hittat billiga stickmönster ibland.

Dödergök sa...

Tokfynd!
Den där boken med landskapsvantar är ju hett eftertraktad. En på min tvåändsstickningskurs hade köpt den för 800 spänn!!!

Idag ska jag ut och loppisfynda, eller försöka loppisfynda iaf. Men jag tror knappast att mina fynd kommer att vara lika storslagna som dina. :)

Botilda sa...

Grattis! Här hittar man sällan sådana fynd – så jag traderade ”Vi syr åt småbarnen”, för ungefär den summa du nämner... Landskapsvantarna har försvunnit så högt att jag lagt mig för länge sedan. Fina fina böcker!

agata sa...

Ja, visst var det fynd!

Vill ni veta det mest ironiska - jag har redan ett exemplar av landskapsvanteboken. Så jag kanske ska lägga ut det här exemplaret på Tradera...

r e b e c k a sa...

wow, det kan man kalla fynda! :)
Jag skulle en gång köpa grytlappar på en loppis svenska kyrkans tanter hade. De var jättefina i härliga färger men det stod inget pris. När jag gick fram och frågade sa tanten, "äsch, ta du dem, det är ändå ingen annan som vill ha dem!"

miaring sa...

Jamen precis så är det, saker får ju ett värde först när någon vill ha dem. Och vissa saker vill man ju ha mer än andra, stickböcker t ex!

Monica Hansen sa...

Å vilket roligt fynd, grattis!

Före detta Fosco sa...

Grattis till fynden!

Själv gjorde jag ett fint fynd på en Kupan när jag var på visfestival i Köping - jag hittade några av titlarna jag behövde till en kurs inom litteraturvetenskap, och sparade flera hundra!

Och jag håller med kommentatorerna här, Kupan-butikerna verkar vara de med lägst priser (ialllafall när det gäller second hand-kedjor).

agata sa...

LisaMatilda - Ja, verkligen. Fast emellanåt kan vissa Kupan-tanter go bananas också och sätta galna priser på sånt de tycker är dyrbart. Det brukar sällan överensstämma med min värdering. ;-)

Signe - Det gäller att ha tur.

Dödergök - Menar du allvar!? 800!?? Helt galet - det är ju trots allt bara ett häfte.

Botilda - Det kanske var du som köpte den vars annons jag hittade när jag googlade.

Miaring - Jo, visst är det så. Det gäler att tycka om andra saker än den gängse. ;-)

Monica Hansen - Tack!

Före detta focos - Tack. Kurslitteratur brukar annars inte vara så vanlig, men det är klart - litteraturvetenskap inbegriper ju en del skönlitteratur, så då kan man ju har tur.

Related Posts Widget for Blogs by LinkWithin