Spår av liv

Sonens gummistövel kom i bild precis innan den demolerar det vackra traktorspåret i sanden. Stranden är tom på folk och hösten är här.
Nu håller vi tummarna för lite indiansommar i september, för jag är inte riktigt mogen för kallhöst ännu.

Säker plats

Tur att man har vänner.
Innan sonen kom hem fick vi hjälp att tillverka ett räcke till trappen eftersom övervåningens golv slutade i ett stup.
Det här är bara en prototyp, och det ska på sikt bli ett välgjort hantverkat räcke på samma plats, men för att inte sonen ska trilla rakt ner fick vi ett snabbgjort först.
Om du frågar mig så är det tillräckligt snyggt. Efter närkontakt med lite slippapper och vitfärg skulle det se jättebra ut. Men inte enligt den petiga snickaren som lovat att återkomma.

Det runda klaffbordet har fått flytta in från uthuset och passar bra där det hamnat nu. Den vaniljgula stolen kommer från min farmor, som förmodligen broderat sitsen själv.

Mellan varven hinns det med ett och annat

Här har det snabbloppats. Ett fint pussel i trä blev ett av fynden. Av någon dum anledning är bitarna fastlimmade, men det verkar gå att peta isär dem rätt enkelt.
Två broderade påsar och en tidningshållare kostade ingenting och fick inte ligga kvar på loppisen.
Jag tippar att den längst till vänster är en skolslöjdsprodukt av Ingalill Gustafsson. Rosa, grov väv och gröna korsstygn passade nog utmärkt att förvara alstrena i. Bra mycket finare än min egen slöjdpåse från slutet av 70-talet är den i alla fall.

Mittenpåsen har ett stort broderi i form av ett folkdräktsklätt par. Det blåa garnet är nästan hel nerblekt, så hälften av mönstret syns knappt, men det är ett rejält arbete nedlagt på en liten påse.

Tidningshållaren är förmodligen ny, men kostade bara fem kronor.

Fin tävling

Jag tänkte försöka en kul figur från Luna D Sign. Försök du också!

Fina gåvor

Så bra det är med vänner som har en annan smak än min.

I vännernas nyinköpta sommarstuga fanns en påse duktyngder föreställande körsbär i äkta plast, och några decimeter av det fina elefanttyget som jag redan hittat i småbitar på loppis tidigare.

Jag fick alltihop!

Lycka!


Vi är nu hemma igen och det är mycket skönt, men helt plötsligt fick livet ett annat tempo och det finns inte många minuter för egen tid.

Mest önskar jag att jag skulle kunna få tillgång till mitt syrum, men den nye familjemedlemmen tar all min vakna tid och vägrar släppa mig ur sikte. Dessutom har han en förkärlek för allt som är farligt, som saxar, sladdar och eluttag, så han är inte riktigt mogen för det rummet ännu.

Mitt i livet

Jag lever, men tillbringar mina dagar i ett land många mil från Sverige. Här finns det en liten kille som behöver all min och min mans uppmärksamhet, så jag prioriterar inte min blogg för tillfället.

Men jag kommer tillbaka!
Efter att jag lärt mig allt som nattning, spårvagnsåkande och hur lätt och svårt det kan vara att förstå varandra fast man talar olika språk.
Och allt om den trevande starten till en livslång, villkorslös kärlek.