Aj lav Kupan

Jag är väldigt förtjust i min lokala Kupan-loppis. Ofta hittar jag ingenting, i synnerhet inte bland glas och porslin. Men när det kommer till textil och kläder har jag gjort en del fynd genom åren.
Ibland är saker oförskämt billiga.

I dag hittade jag ett glansigt, puderrosa tyg som får mig att tänka på gammaldags underkläder. En påse med matchande, stora knappar fick också följa med.

Tanterna har en förmåga att inte prismärka, och när jag hittade en påse med blixtlås tog jag med den till kassan för att höra vad de ville ha.
Tanten i kassan var tveksam till att sälja hela påsen och tyckte att jag skulle plocka ut de dragkedjor jag ville ha. När jag sa "Det orkar jag inte, jag vill köpa hela påsen" tog hon i från tårna och begärde 50 kronor för den. Vid en närmare räkning innehöll den 37 blixtlås, så de 50 kronorna måste jag säga var ett väldigt bra pris.

En påse med blandade knappar i olika färger och tre finfina förkläden för en tia styck hamnade också i korgen. Dessutom hittade jag en stor mönstrad duk i behagliga rosa nyanser i indisk bomull som jag tänker använda till baksida till någon framtida kvilt.   

75 procent av värmen försvinner via huvudet

Sonen har fått en mössa i samma garn som hans sockor. De har jag för övrigt repat upp hoptagningarna på och förlängt två centimeter eftersom hälarna hela tiden halkade in under foten. För små, alltså. Nu är de lagom stora.
Synd att han tycker att mössan är för stor. Kanske kan de passa när han blir lite större. Fast då kommer sockorna var ohjälpligt för små. ;-)

Och till mig själv har det blivit en mössa i randat Noro sockgarn. Den blev en aning för stor, så jag ska testa att tvätta den för att se om den kan krympa ihop litegrann. Tveksamt när det är sockgarn, men det kan ju fungera...

Bara fusk

Sonen är en frusen själ, men klarar inte av när det blir för bylsigt och stort i klädväg. Hur han ska överleva "Den kallaste vintern på 1000 år" är en bra fråga.

För att åtminstone ge honom en liten chans tänkte jag sticka en fuskpolo till honom. Men jag hittar inget bra mönster - tror jag. För hur ska en bra fuskpolo till barn se ut? Och vilket garn kan passa bra? Babyull eller alpacka eller något annat mjukt och ostickigt?

Berätta allt du vet!

Drömmar...

Egentligen har jag ju nyligen fått det jag drömt mest om. Och den lille prinsen har feber och ligger sällsamt stilla i soffan. Då har jag tid att surfa runt lite på olika, mer triviala saker på min önskelista.

Hos Miomöbler finns det en matta som jag gärna skulle ha i vardagsrummet. Kelimmattan är 2 x 3 meter och har ett mönster i dov 1800-talsstil. Men priset på 7000 kronor avskräcker lite...

 

Mer på önskelistan: En ny kamera. Den gamla börjar bli dålig.
Det hade varit festligt med en riktigt bra och dyr, men en Canon EOS 1000D fungerar också.

Och en overlockmaskin skulle vara skojigt att ha. Kanske en Husqvarna Viking Huskylock s15 skulle få mig att sitta i syrummet oftare? Drygt 3000 kronor är ju som gjort för en föräldrapenning. Not.

Jag drömmer också om en skön ansiktsbehandling, men det kommer dröja innan lillprinsen låter mig försvinna hemifrån i flera timmar...

För mörkare tider

Om jag inte misstar mig så är det här en del till en gammal separator. Fem kronor var priset, och hittills har den fått agera ljusstake. Fast med en treåring i huset blir det inte mycket ljus tända. Och de som tänds står på väldigt säkra ställen. Nya tider - nya seder.

Nya tider

Inget är längre som förut.

Att vara hemma är både fantastiskt och ganska enahanda. Det är samma mellanmål, lekplatser och fantasilekar mest varje dag. Samma bråk och störningsmoment. Men också samma kramar, pussar och roliga infall.

Fördelen med att få ett större barn från ett annat land är att man får vara med om en språkutveckling i 180. Nya ord varje dag och framförallt nya funderingar kring ord. Att orden baka och tillbaka inte har med varandra att göra är inte självklart. Att lunch mer har med tidpunkten för måltiden att göra än innehållet är inte heller helt glasklart om man är tre år.

Och den där härliga tiden som förr kunde spenderas vid symaskinen, stickningen eller på någon rolig loppis - den finns helt enkelt inte än.

Allt är annorlunda, men ändå väldigt kul. Och den här tiden ska jag göra mitt bästa för att förvalta. Snart är han 13 år och vill inte se en.

Små, små korn av lycka

En snabbtur på loppis ledde till följande saker.
En fin mugg med Träslottet i sirlig stil. Jag antar att det handlar om Träslottet i Arbrå, och det är ju möjligt att det här kan vara en souvenir, men jag misstänker att det snarare är en mugg som stulits från ett kafé. Souvenirer brukar inte vara i hållbart benporslin från Gustavsberg...

Jag har förresten aldrig besökt Träslottet, men skulle gärna göra det. Någon gång ska det bli en utflykt till Bollnäs. 

Dessutom hittade jag ett fint Memory som jag känner igen från min barndom. Över 100 kort gör det här Memoryt till ett osedvanligt svårspelat spel, men bilderna är väldigt vackra.

Och tre picnickoppar från den danska Rostiserien fick också följa med hem. Jag har tre, ljusgula av ett annat märke sedan tidigare och fikakorgen blir roligare med de här än med kulörta plastglas från Ikea.