23 september 2012

Det hänger på brynen

Jag och ögonbrynsfärgen Coloran har kilat stadigt länge, länge.

Jag började färga ögonbrynen när jag var 14 år sedan en kompis introducerat mig för först ögonbrynspennan och sedan ögonbrynsfärgen. Utan den har jag inte tillstymmelse till färg ovanför ögonen, och det ser ärligt talat rätt muppigt ut. Man blir liksom helt blank i pannan.


De första åren blandade man pulver med en kräm men numer är det en vätska som ska blandas med krämen i den lilla lilla skålen. Annars har det mesta sett likadant ut under alla år även om jag har för mig att färgen på kartongen ändras lite. 

Men nu! Asken har förändrats! Det stiliga övre ögat är utbytt mot ett som väl ska föreställa modernt.
Själv tycker jag att det översta är mycket snyggare och retro.

Emellanåt går jag på salong och får hjälp med att forma bryn och färga både dem och fransarna, men oftast färgar jag hemma. När jag börjar känna mig lite beige så beror det oftast på att ögonbrynen börjar blekna. Då är det dags för en snabb tiominutersinsats i badrummet igen.


1 kommentar:

heidi sa...

jag är blondin, men färgar håret mörkbrunt, och har gjort det i många år. men mina ögonbryn och fransar får gå ofärgade/naturella. på sommaren bleks mina lgonbryn till osynliga streck i pannan. jag har fått enstaka påpekanden, och frisörskan frågar ibland om hon skall färga ögonbrynen och plocka dom. det händer att jag tackar ja, och jag blir alltid förvånad över vilken skillnad det gör:)

men jag verkar tillhöra en minoritet, många gör som du:) jag håller med dig om vilken förpackning som är snyggast, även om inte den heller får mig att känna att jag måste färga ögonbrynen:)

Related Posts Widget for Blogs by LinkWithin