Nå, den där gratiskvilten, hur ser den ut då? Jo, såhär:
Jag har brett ut den över sonens säng, därav ojämnheten. Stor för en dubbelsäng är den, och välsydd med små små stygn.
Som en
vacker sommaräng är den, med fina tyger från förr. Väldigt sliten på
sina ställen, men kan man göra annat än älska den ändå?
Vissa tyger är helt fantastiska! Jag skulle gärna ha större bitar av de här textilierna!
Och på rätt många ställen är det hål. Antingen har sömmar gått upp eller så har tyget nötts sönder. Förmodligen är det för många hål för att det ska vara lönt att laga, men jag behåller den ändå.
Sa jag att den var gratis?
27 januari 2013
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
uppenbarligen har den en gång varit ett älskat och välanvänt täcke.
och nu är den det igen:)
den ser ut som en vacker blomma när man ser en bild på den liggandes på sonens säng:)
Vilken fantastisk quilt! Visst är det spännande att varje tyglapp har haft en egen historia. Och så ska den sluta i gratislådan... Vilken tur att den fick ett hem där den blir uppskattad. :)
Underbart var ordet!
Skicka en kommentar