När jag fick kläm på korten

Ni vet hur det kan vara: man går runt på sina favoritloppisar så många gånger att man ibland inte längre ser saker. Då måste man ta ett steg tillbaka och titta på det som liksom är bakom det mest synliga.
Är jag obegriplig?

Jag menar bara att efter mängda med besök på en av favvoloppisarna så insåg jag en dag att den där hängaren som de hade klämt fast några fula dukar i som ingen någonsin köpte var väldigt fin. Dessutom hade den en prislapp som det stod sex kronor på.

Alltså fick den följa med hem.

Och sedan framkallade jag ett gäng instagrambilder hos Fujifilm i formatet 10 x valfri bredd efter ett tips på någon blogg som jag glömt bort. Och när jag fick hem dem insåg jag att jag ju faktiskt hade en perfekt hållare för korten.

Så här samsas nu minnen från  vinterns skidåkningsfröjder och sommarens nyckelpigebesök. Badhus och barn och inredning och annat viktigt i livet. Dessutom är det lätt att byta ut bilderna om man vill.

Och det vill man ju ...

Men vad har klämgrejen varit till för från början? Slipsar?