Snyggt i sammet

Jamen, hur snygg är inte den här kudden från Åhlens?! Waterlily i snygg art deco-stil och mjuk sammet.
Såna skulle jag kunna fylla soffan med om det inte var för att:
1. Den kostar 249 kronor
2. Jag har ett rum fyllt med tyg.
3. Jag är sykunnig.
4. Jag inte behöver nya kuddar.

Och om jag inte hade vita, broderade lakan som gardiner jämt i vardagsrummet så skulle jag kanske kosta på mig fyra längder i samma tyg, men det har jag inte ens vågat kolla kostnaden för. Och. Jag har ju skåpen fulla av vackra, broderade lakan från förritiden. Så det är inte aktuellt. Men annars ...

Sist på bollen

Jag är allt som oftast rätt sen på bollen. Saknar tävlingsinstinkt och hittar oftare annat jag tycker om, i en helt annan riktning än de flesta andra. När det gäller mode och trender är jag supersen. Mest beroende på att jag inte gillar trender jättemycket. Och mode är jag för det mesta helt ointresserad av för min egen del.

Och det innebär att jag oftast sparar en massa pengar. Jag kör vidare på mina svarta kläder och kulörta städrockar utan att bli nojig över vårens nya måsten.

Men det innebär också att jag ibland kommer på för sent att jag ville ha just det där som var inne och fanns i affären för ett halvår sedan.

Nu har jag, exempelvis, kommit på att några gula eller gröna Billybokhyllor med glasdörrar skulle sitta fint hemma hos mig. Men nu är det så dags. För nu finns de inte längre. Och på Blocket (och andra köpsajter) dräller det av annonser från människor som vill köpa detsamma. Dessvärre finns det inte några som vill sälja sina bokhyllor.


Så det slutar väl som det brukar. Jag går väl på loppis och skaffar något helt annat, men lika funktionellt. Kanske med en annan kulör. Och så blir jag nöjd med det.

Men sitter du på en grön eller gul Billybokhylla som du inte längre behöver, så hör gärna av dig! 

Toasitsen Namaste

Med jämna mellanrum drabbas jag av en enträgen uppfattning om att mina bloggläsare nog är jätteintresserade av toasitsarna i mitt hem. I dag är en sådan dag.



Ni minns väl att vi renoverade vårt badrum 2007? Då blev det en svart toasits.

Och några år senare var jag lite irriterad för den gick sönder i fästet. Va!? Ska inte toasitsar hålla typ för alltid?!

Och nu har det hänt igen. De där gummigrejjerna under höll inte, utan började smulas sönder i bitar. Sådär lagomt fräscht med tanke på vad som finns i närheten.

Så nu har jag köpt en ny. Lika svart. Lika blank. MEN med långsamstängande lock.

Kändes som en fin idé i butiken, men nu när sitsen är monterad och vi har provat funktionen under någon vecka så är jag lite tvivlande.
För den är låååååångsam. Lite så där zenbuddistisk, liksom.

Jag försöker se det som ett utmärkt tillfälle att prova mitt tålamod, men mina knipmuskler är väl inte direkt vad de varit en gång i tiden, så det är ofta inte rätt tillfälle att träna just då.

Men ljudet är fint och oslamrigt, så jag ska försöka stå ut.


Och upplevelsen i butiken ska vi inte tala om. När jag efter att ha stått i trettio minuter på den stora bygghandeln och försökt förstå vilken sits som passar till just vår toalett samtidigt som min femåring körde rally med den megastora kundvagnen och jag äntligen hade hittat rätt och bara skulle ta ut sitsen från hyllan så dök två personal upp och ställde sig och började plocka i något på hyllorna några meter bort. 
Precis när jag lade handen på kartongen säger den ene "Va haru för toa!?" Och jag förstod inte ens att han pratade med mig. 
Men något fick mig att titta dit och då stod två 25-åringar och tittade uppfodrande på mig. 
Jag tror att de menade "Hej, behöver du hjälp?" men de hade nog skolkat från den grundläggande försäljarlektionen. Haha! Jag skrattar fortfarande när jag tänker på det!