Är det ett ålderstecken, eller helt enkelt ett tecken på att jag börjar bli knäpp, när jag glömmer bort de mest basala saker?
Som min längd. Är 173, men häromdaen hävdade jag med bestämdhet att jag var 163.
Och svårigheten att riktigt minnas om jag fyllt 35 eller 36 visar sig ibland.
För att inte tala om postnumret som vi bara haft i fem år …
Att jag aldrig kommer ihåg min vikt är en överlevnadsstrategi och ska inte räknas in bland de andra siffer-glömskorna.
Å jag som haft sånt bra sifferminne! *suck* Går det bara utför nu?
Andra bloggar om: minne, glömska, siffror
11 januari 2007
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Eller kanske stressad? Känner igen det där liiite - kanske meeer om jag tänker efter... ;-)
Skicka en kommentar