14 november 2007

Stickat från arkiven

Jag lärde mig sticka som 7-åring. De första alstrena var nog kläder till min monchichi, och förmodligen (se förra inlägget) finns de kvar någonstans. Jag återkommer när jag hittat dem.

Som 13-åring stickade jag under lång tid på ett par benvärmare i benvit akrylgarn och rosa ränder i återvunnet angoragarn.

Några år senare hade jag och ett gäng ambitiösa - hörde jag lillgamla? - kompisar en syjunta.
Var och en höll väl på med egna prylar, men den här magnifika tröjan stickade vi tillsammans. Var och en tog några varv här, några varv där. Modellen improviserades fram av rektangulära stycken, och den är på 80-talsvis enorm. Med axelvaddar.

Vissa kunde knappt sticka räta maskor, medan andra var mer avancerade. Materialvalet är frikostigt blandat från våra mödrars förråd och förmodligen skulle den dö en plågsam död om den tvättades.
Att den finns kvar i mina samlingar berodde främst på att jag hade i uppgift att sy ihop den, och sen avtog syjunteintresset så den blev kvar. Och eftersom jag sällan slänger något som knött sig in i mitt hjärta så är den ännu kvar.

Dessvärre är modellen gräslig, så den har aldrig blivit använd. Och det är kanske tur...

5 kommentarer:

Dödergök sa...

Å Yes vad kul att se din tröja!
Jag har tyvärr slängt mitt första stickade större projekt, en restgarnsrandig (svart/blå/grön/turkos) stor kofta med nerhasad ärm som jag stickade i slutet av högstadiet. Tillskillnad från din tröja användes min kofta flitigt under punkåren på gymnasiet och den vilar nu som sagt i frid.

Anonym sa...

Den är ju SUPERSNYGG! O det GÅR ju faktiskt att sy in den om den är hiskeligt stor.

Susilull sa...

Vilken tröja! Den skulle platsa på en konstutställning!!

Anonym sa...

Agata! Du är inte riktigt klok, vilken fin present jag fick! Tack snälla, snälla du!

Jag ska ju lära mig att sticka innan vintern, att sticka ordentligt och byta färg och göra mönster menar jag. Avigt och räta kan jag. När jag var 12 så stickade jag en tröja i ljusbrunt mohairgarn, alldeles själv. Den ena ärmen blev ungefär hälften så vid som den andra, men mysig var den. Det måste ha varit 84-85, såklart så hade jag ett axelvaddslinne, du vet ett sånt där kort ett som man hade utanpå bh:n, under. Axelvaddar till allt, tom på gympan under t-shirten!

Agata sa...

Haha! Jag vidhåller - Jag kommer aldrig använda den. Men kanske ska jag låna ut den till min kamrat garnaffär-ägaren. Hon kanske behöver något oformligt och inspirerande. Som kommunicerar ut budskapet "alla kan sticka". ;-)

Related Posts Widget for Blogs by LinkWithin