När jag senast var och hälsade på min mamma fick jag några loppisfyndade vintagetyger av henne. Alla tre är på 70 centimeters bredd, vilket indikerar att de är äldre.
Och nog tycker jag att det andas 1940-tal om det blommiga tyget och 1950-tal om de två andra.
Mitt stora bekymmer med såna här fynd är att jag inte näns sätta saxen i dem. För tänk om jag ångrar mig! Så min samling av gamla tyger växer men inte idéerna.
Visst är de fina!
Några varianter på äldre frottétyger fick jag också. Fast det här har jag nog fyndat själv för inga pengar alls.
Här har jag en plan att sy barnkläder, men mer än tankar har det inte blivit. Jag är inte alltid så lättstartad när det gäller nya projekt...
Ny bok: Stickat från kust och strand
5 dagar sedan
4 kommentarer:
Härliga tyger. Samtidigt som det är svårt att klippa i dem är det ju synd att inte visa upp dem i färdiga plagg. Men jag förstår dig, jag har samma problem.
/Anna
Men visst vågar du klippa i dem? Sy ihop lite roligt? Jo, du vågar...
vad fina tyger! Fast jag håller verkligen med dig om att det är svårt att våga använda dem! För mig är det särskilt min mormors gamla tyger med stort affektionsvärde, jag vågar bara använda yttepyttebitar...
vilka oerhört vackra tyger, de första! jag blir alldeles svår av längtan!
Skicka en kommentar