Vi bakar.
Fyraåringen gillar att vispa med elvispen. Han knäcker gärna ägg också, men det brukar inte gå så bra...
En Sverigekaka eller pensionärskaka eller solskenskaka eller vad den nu kallas har blivit till. Enkel och mycket god. För att få till stjärnmönstret använde jag en liten pärlplatteplatta som av någon outgrundlig anledning låg och skräpade på diskbänken.
Jag använde det här receptet:
Sverigekaka
3 dl strösocker
3 dl vetemjöl
3 ägg
2 tsk bakpulver
1 dl kokande vatten
4 msk vaniljsocker
125 gr smör
1 dl mjölk
Smöra och ströa en rund sockerkaksform (ca 1,5-2 liter)
Vispa ägg och socker pösigt. Blanda vetemjöl och bakpulver och häll det i ägg- och sockerblandningen. Häll i det kokande vattnet och rör om.
Grädda genast i ca 45 min i 175 grader.
Låt svalna.
Dela kakan i två delar.
Gör fyllningen genom att koka vaniljsocker, smör och mjölk i en kastrull.
Koka tills det tjocknar lite, cirka 2 min.
Bred på fyllningen på båda delarna av den avsvalnade kakan.
Lägg på överdelen och pudra över lite florsocker.
Men vi har gjort mer godsaker, sonen och jag.
Eftersom han gillar chokladbollar väldigt, väldigt, väldigt mycket så fick det bli en sats sådana. Jag använde mig av Per Morbergs recept, men kan ärligt talat inte se vad som skiljer från andra recept. Men jag ska inte gnälla - det hedrar honom dock att han faktiskt tar sig an såna simpla rätter som chokladbollar. Enkelt och gott - det gillar jag.
När smeten skulle blandas tog jag till samma trick som jag använder vid pajdegstillverkning - jag hällde ner alla ingredienser i en liten plastpåse och knådade samman allt utan att bli kladdig. Det gick galant.
Fyraåringen visade sig vara en mästare på att rulla bollarna i kokos och slicka av skeden. Det är det jag alltid har sagt - alla är bra på något.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Oh, älskar ditt tips med chokladbollssmeten! Det ska jag komma ihåg!
Min 4-åring gillar att baka, INTE bullar! Kakor!(chokladbollar är också enkaka...).
Efter hemkomst hade vi regeln en kaka vid fika, han blev stressad av att se för mycket kakor och inte veta åsså behövde jag den regeln ;-). Sen fick man skämmas när snickarna kom å fikade och barnet riktigt spände ögonen i dem när jag bullat upp högt sa till -EN! / Stella
Skicka en kommentar