Randiga skäl

Vet inte riktigt varför, men väldigt få sticksaker blir färdiga för mig.
Så när jag till slut kunde avsluta denna - föga utmanande - halsduk på 350 maskor blev jag ändå ganska nöjd.
Ett gäng meter restgarner har gått åt. Bra.
Ganska många tv-program har setts utan att blicken någonsin behövt sänkas för att kolla avancerade mönster eller räkna maskor. Skönt.

Nu ska jag ta tag i något annat ufo som behöver färdigställas.

Jo, jag stickar också...

Men det känns så enahanda att här gång på gång skriva om mina evighetsstickningar som sakta, sakta utvecklas.

Fast lite nya saker har jag påbörjat:

Inspirerad av Anna har jag nu tagit mig an en restgarnshalsduk på tvären. När tv-programmen är alldeles för intressanta är det skönt att kunna plocka fram en enkel rätsstickning där varje varv får ny färg.

Och min loppisfyndade påtdocka har också plockats fram. I New York såg jag en kul halsduk stickad av I-cord, och nu tänker jag göra en egen version. Men Kaunigarnet är nog lite för tunt för den där fylliga känslan. Nåja, jag fortsätter väl ett tag och ser hur det blir.

Det kommer bilder. Snart.