Här är jag, alive and kickin´.
Men snart så kanske jag kickar lite väl mycket. I morgon börjar min hormonboost. Låt oss hoppas att alla överlever det.
Hittills har jag inte märkt av mitt sniffande av hormondämpandde medel. Inte mer än att jag har hamnat i klimakteriet och
a) fryser när jag inte
b) svettas som en tok eller
c) lider av känslomässiga gungningar. Grät hulkande när Stevie Wonder besökte American Idol-gänget. För att inte tala om vad dokumentären om alla mördade blickbäbisar i kina, Pakistan och Indien gjorde med mig. Note to self - måste skaffa kleenexlåda till soffan.
Jo - jag har börjat GI:a. Går bra hittills, på tredje dagen. Får se hur det blir med alla hormonerna som borde innebära automatiskt chokladbehov, om jag känner mig själv rätt.
Hur mår du?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
aW.jpg)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar