I-tunes slumpade fram Nobody home med Pink Floyd och jag översköljdes av nostalgiska tonårsvibbar. Precis som Ratata, Köttgrottorna, The Cure och Imperiet kan göra. Haha - spännande musiksmak jag hade då!
Nu är jag en tröstlöst nostalgisk romantiker som lätt glömmer bort alla bekymmer och bara minns det festliga fastän jag borde veta bättre.
Mina tonår var allt annat än festliga eftersom jag var en brådmogen, påfrestande, beskäftig tjej som försökte verka mycket äldre än jag var och alltid längtade någon annanstans. Men det har jag börjat förtränga. Till och med minnena av olycklig kärlek och kompisar som svek framstår i ett charmigt skimmer.
Och jag älskar återträffar och andra tillfällen att få grotta ner sig i gamla minnen. Om några år borde det vara dags för 20-årsjubileum med högstadieskolan jag gick i. Det blir skoj!
Och det kanske finns fler som emellanåt drabbas av existensiella funderingar som "Om jag hade tackat ja till den där utbildningen i Lund - var hade jag bott då? Vem hade jag varit då?" "Och jag hade valt si - hade så inträffat då?"
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
aW.jpg)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar