Släkten följa släktens gång

Min farfars biologiska mamma hette Ida. Här sitter hon på en sten vid ett hälsohem där hon hoppades bli frisk. Min farfar flyttade till sin moster medan mamma Ida kämpade för att bli fri sin sjukdom. Det blev hon aldrig. Hon dog i kräfta 1924.
Jag har ärvt många av hennes brev till systern tillika fostermamman till min farfar. Och jag har även lånat ett gäng fotoalbum av min farmor. I åtminstone ett av dem hittar jag Ida på bild, och det är fascinerande att tänka sig att jag kan få del av hennes liv med hjälp av hennes brev. Hur ska vi bli ihågkomna? Med hjälp av våra mejl eller sms? Eller är det alla digitala bilder som ingen någonsin skriver ut som våra efterlevande ska lägga pussel om våra liv?

Jag tror att jag ska sätta mig och skriva ett brev...

Tidevarv komma, tidevarv försvinna
Släkten följa släktens gång.