Kaunigarn och herr Påtdocka i skönt samarbete. Ja, och en virknål förstås. Jag testar några meter och ser hur det blir. Förmodligen måste jag byta till ett grövre garn, men det vore synd för jag vill ha kaunigarnets långsamma färgbyte. Och nu råder ett definitivt garnstopp.
Det blev uppenbart sedan vi röjde runt med den nya soffan. Helt plötsligt försvann några finfina, snudd på osynliga förvaringar bakom soffor och i hörn. Nu står alla korgar och plastbagar på golvet i väntan på att jag röjer några skåp.
I söndags satte jag en surdeg som nu fått mat en gång. I morgon är det dags att baka.
Kanske lite omständligt, men tänk så gott det kommer bli till en soppa i helgen!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar