25 oktober 2009

Stenar av kol

Jag tycker om gamla smycken. Med lite idogt letande kan man hitta en hel del fint fortfarande på loppisar.
Av min mamma har jag fått några gamla stenkolshalsband som hon hittat under sina loppisräder. Jag har hittat några själv också, och jag tycker att de är väldigt vackra.
Det här använde jag på min farmors begravning, för stenkol har mest använts sorgesmycken traditionellt sett.

Stenkolssmyckena kom i ropet under 1800-talet. När drottning Victoria i Storbritannien blev änka 1861, 42 år gammal, använde hon sorgesmycken flitigt. Tidigare hade det använts företrädesvis till munkars radband, men nu blev det en vanlig del av hovets sorgdräkt. Och när överklassen använder något så blir det populärt och sprider sig till alla samhällsklasser.
Men alla hade inte råd med äkta vara, utan kopior av svart glas finns också på loppisar och auktioner.
Vad skillnaden är har jag aldrig riktigt fått belagt, men jag tycker att man kan se skillnad på de som är lite gråare i glansen och glassmyckena som ofta är lite slarvigare slipade.

2 kommentarer:

Dödergök sa...

De är så otroligt fina de där halsbanden. Min mormor har ett som jag älskade att plocka med och pilla på när jag var liten. Skulle jag se ett på loppis skulle jag slå till vad det än kostar nästan. Nostalgi är nog det som får mig att lätta på plånboken oftast. :)

agata sa...

Visst är de vackra! Jo, nostalgi är en stark konsumentkraft även för mig! ;-)

Related Posts Widget for Blogs by LinkWithin