30 mars 2010

Min bästa gren

Hurra! *djup, djup ironi*
Jag har lyckats ta död på ytterligare ett gäng pelargoner. Det fungerar varje år. Jag ber maken ställa ner dem i källaren - dit jag inte gärna går själv eftersom det är där norra Europas alla spindlar bor - och sedan glömmer jag bort att de behöver åtminstone en liten skvätt vatten under vintern.
Då dör de.

Det enda förmildrande om den här bilden är att de åtminstone matchar vårt gräsliga plastgolv i matrummet. Om det nu är något att sträva efter...

4 kommentarer:

Elisabeth sa...

Det är därför det finns nya att köpa...
/Elisabeth (som gärna och ofta läser din blogg)

Carola sa...

hahahah! Åh, du och jag måste vara släkt. Jag tar ihjäl blommor på löpande band och vårt köksgolv ser EXAKT likadant ut!!!!

mammagumman sa...

Vet du. För att slippa sånt har jag i år bytt strategi och inte ställt undan pelargonerna. De har fått stå kvar i fönstren över vintern. Jag glömmer alltid att vattna ändå och vi har rätt svalt så det borde vara det samma. Jag har precis klippt ner dom och det ska bli väldigt spännande att se hur dom överlevt vintern....

Allt gott Anna

Agata sa...

Elisabeth - Ja, det har du rätt i!

Carola - Ja, om köksgolv och bristande blomvård är genetiskt så låtert det som om vi är släkt! ;-)

mammagumman - Smaaaart! Ska testa det i höst. Nu har min metod med källaren testats i sju år. Nu får det räcka. Det blir inte bättre än så här. Nästa år prövar jag din metod.

Related Posts Widget for Blogs by LinkWithin