Granen är klädd. Jag körde på med nästan alla vintagepumlor jag kunde hitta i samlingarna (vilket visade sig vara fler än jag mindes), och sonen hade särskilt ansvar för de i plast.
Hans insats var gedigen och uppenbarligen var hans motto "På jul ska ingen pumla behöva vara ensam", så de trängdes samman på grenarna längst ner - gärna tre och tre tillsammans.
Fint och Disney-aktigt.
Häromdagen pysslade jag ihop några smällkarameller. Jag försökte involvera fyraåringen, men han tyckte att det var roligare att knyckla ihop silkespappret och tejpa kors och tvärs, så hans alster diskvalificerade sig från upphängning. Det där med julpyssel överlåter jag med varm hand till hans framtida förskolepedagoger. Till nästa jul går han på dagis - då får han träna på det.
Carsten Nilsson får årets Konsthantverkspris
4 dagar sedan
2 kommentarer:
När min flicka hjälpte mig att hänga upp pyssel i granen var det likadant, massor med kulor på en gren. När jag skulle plocka ner granen efter jul märkte jag att hon även hade hängt upp en måttsats! Nu är hon 10 och hänger kulorna som de ska (fast hos mormor och morfar).
Från att ha varit den som klädde granen, jag krävde att ingen la sig i, har jag fått delegera detta till barnen då jag hinner inte med både mat och allt det andra.
Din gran var väldigt fin.
Skicka en kommentar