I evighet

Sommarens plantering av ettåriga blommor skedde lite impulsivt och random, det medges. Jag strödde ut lite gamla frön i sålådorna, och likaså gjorde min mamma när hon var på besök. (Fast hennes strösslande var nog lite mer planerat än mitt.)
Jag hade inte riktigt tagit i beräkningen att mängder med vackra ringblommor skulle ha självsått sig, så sålådorna har fullkomligen drunknat i ringblommeprakt. Vackert, men den del annat har liksom försvunnit.

Som de enstaka eterneller som vågat sig upp. Såna ska jag odla nästa år också! De har vacker rosa färg, lite kringelkrokiga stjälkar och är vansinnigt långlivade i buketter.  Jag har alltid trott att namnet evighetsblomma kommer sig av att de blir fina i torkat skick, men de lever i evighet i vatten också.

De här har hängt med i flera olika uppsättningar, och bara flyttats över till nästa vas när annat vissnat.