Hittade en bedårande liten bebis-body på Myrorna. I bomullstyg som andas omisskänligt 60-tal, med mängder av knytband och en härlig vik-funktion.
Någon nyfödd unge ska man väl hitta som behöver en sån...
Från baksidan ser den ut såhär.
Och helt uppvikt ser den ut så här, sydd i dubbelt tyg.
Jag beklagar oskärpan på blderna, men korten togs i en hast, strax innan den skulle in i tvättmaskinen. Jag insåg nämligen att jag aldrig skulle komma på hur man knyter ihop plagget igen.
Förresten - jag kan inte riktigt förlika mig med tolkningen av ordet retro. Har förstått att somliga tolkar det som enbart nytillverkade saker i gammal stil. Så tänker inte jag, men det är kanske jag som tänker fel?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
Vilken intressant språkfråga! Jag upptäckte att jag nog själv tänker retro om nya saker som ser gamla ut. Däremot menar wikipedia-artikeln att repro är ordet jag söker i såfall. Fast vad är då retro? En 80-tals klänning som har ett 60-talsmönster? För en design som var helt ny på 60-talet i en viss grunka och som fortfarande används kan väl inte vara retro. Den är väl bara gammal/möjligen vintage? Hur tänker du? Berätta mer!
Hmm. Ja, hur tänker jag? För mig är retro gamla grejjer som ändå inte är antika eller vintage utan en smula nyare. Och av enklare kvalitet. Vintage har mer med kvalitet och eklusivitet att göra.
Däremot är retrostil något som jag använder för att beteckna nytillverkat i gammal stil.
En sådan bebis-body har jag sytt i skolan, den ligger i någon låda i källaren. Tänk att jag glömde den när barna var små.
Skicka en kommentar