Arne och jag

I början av sommaren broderade jag. 

Motivet skissade jag upp på linnetyg för drygt tjugo år sedan, men sedan tog det stopp. Det gör det ibland för mig och mina kreativa projekt. Huvudet är alldeles för fullt av kul ideer som surrar runt likt en gigantisk bikupa, så inget blir klart. Det enda som händer är att jag samlar på mig mer material. Mer tyger, mönster, garner, nålar, redskap, varierande material. 

Oerhört frustrerande.

Men nu är den klar. Nästan. Det återstår en bandkantning.

Motivet är, som ju alla som var med på 90-talet kan se, Arne Ankas klassiska seriestripp med utropet "Skål kosmonauter".

Loppisfyndat svart moulinégarn, sybåge och linnetyg. Och mest efterstygn men även några langettsömmar vid ölskummet och lite plattsöm för att fylla. Originalbilden innehåller mycket mer svart, men det valde jag bort pga ville bli färdig någon gång.

Himla roligt och galet snabbjobbat. Konstigt, för jag har nog mest dragit mig för att påbörja det här projektet för att jag fått för mig att broderier tar sån tid att slutföra.