Blodigt för barn

Om åttaåringen vill ordna vampyrkalas när han fyller år så får väl föräldrarna försöka fixa det.

Vi bakade fingerkakor (i mördeg med röda naglar av färgad marsipan. Mycket goda!) och marängspöken och gjorde en kaka som skulle se ut som om den dröp av blod. Det gick sådär eftersom den röda matfärgen tog slut lite för snabbt, så det blev mer rosa. Men sonen var mycket nöjd med det blodiga kalaset.

Föräldrarna blev däremot helt utmattade, och jag kan ärligt säga att jag förstår de som hyr in sig på något ställe på stan. Att ha 11 ungar som springer runt runt och helst vill leka kurragömma i husets alla dammiga prång tar på krafterna. :-)

Kalas och kakor

I dag har vi haft 6-årskalas här hemma. Familjens yngste talang hade nio kompisar på besök som lekte, åt godis, glass och lekte dansstopp. Därefter avslutade vi med skattjakt utomhus i blötsnön och lite grillning av marshmallows på eldkorgen.

Väldigt lyckat, men tillställningen lämnade inte direkt något utrymme för fotografering. Det är fullt upp med att hålla ordning på alla tio. Någon slår sig, någon annan behöver hjälp att kissa, någon vill inte vara med och någon vill göra något annat. Jag är full av beundran för alla som arbetar med förskolebarn!

Men mitt kakfat fylldes med sockerstinna saker och glassen föll i god jord.
Nu slappar vi framför en brasa innan det är dags för den här mamman att ta sig samman och gå ut på promenad. Det var inte bara barnen som lät sig väl smaka av allt socker.

I övrigt funderar jag på var världen är på väg. Hur kan det komma sig att så många är så dåliga på att göra analyser av omvärlden innan de börjar hojta om sina egna anala rättigheter? Jag tänker givetvis på allt trams om förkortade Disney-klassiker, pepparkaksgubbar och annat. Och eftersom jag vet vad jag tycker men inte orkar formulera mig klokt på egen hand som rekommenderar jag det här blogginlägget.