Trasor blir som nya

Jag har vävt en matta under några dagar i vårt sommarhus i norr.

Eftersom det står en vävstol och bara väntar på att användas så brukar jag slå ihop en matta då och då. I fjol gjorde jag det och i år likaså. 

Med lite disciplin och familjen på badutflykter så går det på två-tre dagar. Om det finns trasor eller åtminstone tyg att använda. Min snälla moster lånade ut en skärkniv och matta så i år gick trasklippandet kvickt. Jag skar dem rakt av av lakan och sydde sedan ihop dem på maskin. Snyggt, snabbt och inga trista skarvar som sticker upp ur mattan.

Men jag väver alltid med dubbla trasor så det är lite pusslande för att få ihop det med färger och mönster.

Den blåa med rosaröda inslag är från i fjol och äntligen har jag klippt ned den. Den visade sig vara 330 cm lång, så vi får väl se om den ryms alls. Eller om jag ska sälja den. 

Den här är årets produktion. Grå botten och inslag i turkos, vitt och rött är givetvis valt för att passa i vårt nyrenoverade kök.

Tuskaftad sysselsättning

Semesterveckorna bara skuttar fram i rask takt och jag vet inte riktigt vad jag gör.

Men nu, på plats i den gamla släktgården, väver jag en matta. Ingen stor sak alls när varpen är pådragen och trasorna redan är rivna.
Och mattvävningen är en snabb syssla under de förhållandena. På några dagar under rätt förutsättningar (barn sysselsatta på annat håll) räknar jag med att den är färdig.

Den innehåller mestadels trasor i blått men rosa, vitt och rött får bryta av.

Men att klippa ner en väv när endast en matta är vävd är alltför arbetskrävande och onödigt, så mattan sitter kvar i vävstolen och kommer få göra det till nästa sommar. Då hinner jag förhoppningsvis väva ytterligare någon matta. 

Jag är alldeles matt

Jag har inte bara stickat och fyndat på loppis under sommaren - jag har vävt mattor också.
Den vänstra blev till redan förra sommaren, som mycket minnesgoda bloggbesökare såklart minns. ;-)

Den blårandiga vävde jag på en dag nu i juli. Jäklar, vad fort det går att väva fastän de blir så stora. Myycket snabbare än att sticka. Ska jag tjäna pengar på något hantverk i framtiden så är det uppenbart att det inte är stickning jag ska lägga min tid på. Däremot trasmattor, som man ändå kan ta många hundralappar för på rätt ställe. Värt att tänka på...

Att det gick så fort att väva berodde givetvis på att vävstolen stod startklar och trasorna redan var klippta av min numer bortgågna mormor.

Att väva mattor är spännande om man är lite ovan. Det är inte säkert att resultatet alltid blir lika harmoniskt som man tänkte. Båda de här mattorna hade exmpelvis mått bra av längre färgfält eftersom de är så breda - 95 centimeter breda och närmare tre meter långa blev båda två - men så blev det inte och jag är nöjd. Särskilt med den blåa mattan.

Visserligen har jag väl vävt ett tiotal mattor i mitt liv, men nu var det över tio år sedan, så det här var roligt.

Och i himlen tittar nog barska mormor Rakel ner på mig och nickar gillande. Hon gillade mattvävning.

Jag stickar inte bara...

Jag har varit kreativ på andra sätt också. Kökssoffan i sommarhuset fick nya dynor och kuddar. Den långa runda är från ikea, men piffades till med breda band av samma tyg som sattes på den måttanpassade skumgummimadrassen. Eftersom det fanns tyg kvar sydde jag överdrag till en liten kudde och använde ett monogram från ett gammalt lakan som dekoration.


Gissa vad det här blev ...

En sovrumsmatta, såklart. 2,75 lång och vävd på en dag som även resulterade i en gruvlig träsmak... Den längsta tiden gick faktiskt till att - med mosterns hjälp - sätta upp vävstolen som inte riktigt var intakt. Mycket pyssel blev det.Vissa trasor som behövde klippas krävde också en del tid, men de som gick att riva klarade jag på nolltid. Till nästa sommar ska jag förbereda trasor innan, så att det bara är att börja väva när jag kommer till sommarhuset.

Dessvärre sitter den ännu i vävstolen eftersom fler mattor ska vävas innan den kan klippas ner, så det här är den enda bild jag kan erbjuda än så länge.