I dag ägnar jag mig - bland annat - åt att koka knäck inför morgondagens glöggmys.
Den här gången valde jag Leilas knäck, men tog klassiska knäckformar istället för ischokladformarna som Leila rekommenderar.
Lite sport ska det väl vara att få i sig godiset?
Smaksättning: rivet limeskal och hackad mandel.
Det ser lovande ut, men måste stelna. Oj, vad jag skulle vilja ha en kallfarstu som min mormor hade. Där stod alltid julens alla godsaker, och jag var nog inte ensam om att smita ut där för att knycka en knäck eller ett rullrån.
Jo, jag skulle vilja säga att det här gick smärtfritt, men icke. Kladd, brännskador och svordomar. Precis som det ska vara när man kokar knäck
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Men åh, så godiskokssugen jag blev av dina inlägg nu!
Kanske ska våga mig på knäck igen? Tycker bara att de är svåra att lyckas riktigt bra med. De blir liksom alltid antingen eller, aldrig så där lagom och bra...
Skicka en kommentar