Dygnen är för korta och för få.

Oj, vad jag önskar att dagarna var längre. Dygnet har för få timmar, och jag är i ett skede i livet när all kraft går åt till familjen och vardagslivet. Jag går in i mitt syrum och brukar inte komma längre än till lite rensning och röjning. Kanske syr jag en necessär eller något litet. Jag som skulle vilja få saker gjorda, sömmar sydda och tankar tänkta. Jag skulle så gärna sy lite kläder till mig själv, men orkar inte ta tag i såna projekt alls.

Även stickandet ligger i dammig träda. Jag har några småsaker på gång. Gärna med enkel rätstickning utan mönster, som går att plocka med sig på bilresor i passagerarsätet eller framför tv:n. Men de stora projekten ligger stilla i sina påsar.

I stället har jag börjat brodera så smått. Det ovan är en del av ett större projekt som ska ges bort till en vän. Om det någon gång blir klart.
Till skillnad från stickning så har jag svårt för att brodera och se på tv samtidigt, så det tar sin lilla tid med näst intill improviserade broderier i form av blommor och färgprakt.