Dygnen är för korta och för få.

Oj, vad jag önskar att dagarna var längre. Dygnet har för få timmar, och jag är i ett skede i livet när all kraft går åt till familjen och vardagslivet. Jag går in i mitt syrum och brukar inte komma längre än till lite rensning och röjning. Kanske syr jag en necessär eller något litet. Jag som skulle vilja få saker gjorda, sömmar sydda och tankar tänkta. Jag skulle så gärna sy lite kläder till mig själv, men orkar inte ta tag i såna projekt alls.

Även stickandet ligger i dammig träda. Jag har några småsaker på gång. Gärna med enkel rätstickning utan mönster, som går att plocka med sig på bilresor i passagerarsätet eller framför tv:n. Men de stora projekten ligger stilla i sina påsar.

I stället har jag börjat brodera så smått. Det ovan är en del av ett större projekt som ska ges bort till en vän. Om det någon gång blir klart.
Till skillnad från stickning så har jag svårt för att brodera och se på tv samtidigt, så det tar sin lilla tid med näst intill improviserade broderier i form av blommor och färgprakt.

Från slöjden

Jag kan inte motstå sånt här.

Ett litet blårutigt förkläde och en lika liten rödrutig slöjdpåsen. Båda med taffligt broderi men med den där påtagliga Nyttan som kännetecknade skolslöjdsalster i början och mitten av 1900-talet. 

Att jag har ett nästan exakt likadant förkläde efter min farfar och att min farmors initialer står på påsen spelar säkert in en smula. Och den lilla söta slummerkudden är ju bedårande! Alltsammans för 15 kronor! 

Drömduk!

Ojojoj, vilken fin duk jag hittade häromdagen.

För 30 kronor fick jag med mig en lång, fint broderad duk i bra skick. Enda felet är att handfållningen har släppt på två ställen och linnetyget har där repat upp sig. Men i övrigt: prima skick! Och väldigt glad och vacker!

 Rart motiv och klara färger.

Klart den fick följa med hem!