Vatten, vatten

Vilken trevlig present! En blomvattnare i form av en fin, glasklar pumla med ett rör som sticks ner i jorden och därför ser till att vattnet kommer ner till rötterna.
Min fredskalla är mycket gladare nu när den får vatten hela tiden.

Jag skulle behöva fler - till alla blommor.

Härlig helg!

En helg är till ända, och den har utnyttjats till fullo. Renovering, stickning, umgänge och ett helt gäng kassar med grejjer som lämnats på loppis. Det känns bra. Mer saker ska säljas vad det lider, och jag måste nog hävda att min ambition att göra mig av med tio saker i veckan väl har uppfyllts den här gången. Jag gjorde mig nog av med 100 saker.

Min söta lilla randiga vas hittade jag för många år sedan på loppis för inga pengar alls och den ligger inte i riskzonen för att hamna på loppis. Det är en Bo Fajans, men vem är formgivaren?

Den är en fin kamrat till vårens raraste blomma - gullvivan.



I övrigt så pågår det spännande projekt i mitt liv just nu, men jag väntar lite med att berätta om dem.

Nya vänner!

Sprang på två nya dockvänner till min anspråkslösa samling. (Ständigt dessa samlingar! Jag måste nog gå i terapi för det här beteendet...)
Ett med tillhörande virk-verk, och ett med bara huvud. Men det gör inget, för jag har några extra virk-delar som den ska få flytta in i.

Eftersom jag sett att de kostar 75 kronor styck på vissa loppisar (Helt galet! För bara något år sedan kostade de fem kronor på loppisarna!) så är jag glad över att ha betalat 30 kronor totalt för dem.

Jag vet var skåpet ska stå

För 200 spänn blev det mitt! Ett brunlaserat, gammalt skåp som är 160 centimeter högt.
Efter slipning och fyra vara färg ansåg jag mig vara färdig, även om det säkert skulle må bra av ett varv till.

Jag funderade ett tag på att kanske tapetsera bakstycket, eller klä hyllplanen med vaxduk. Men som vanligt var jag alldeles för tålamodslös när målningen väl var klar, så jag började flytta in på en gång.
Än har jag bara påbörjat inflyttningen av allt en ganska liten del av allt porslin som finns i hemmet. Men i och med att jag börjar gå igenom skåpen så hittar jag en hel del som jag utan problem kan separera från.

Men jag kommer ändå behöva sätta in flera hyllplan, för de är väldigt frikostigt tilltagna i avstånd, och jag behöver mer förvaring än så.

Dessutom ska jag köpa fler extrahyllor på Ikea, som den nedan. De utnyttjar utrymmet bra.

Roligaste stickningen på länge!

Nytt stickprojekt är igång.
Det ska bli en klassisk pippi-tröja, men med oklassiska färger, till en liten kille på 3,5 år.
Det må se ut som blått och rött på bilderna, men är i själva verket orange och turkos.
Garnet är mestadels svenskt, tvåtrådigt ulllgarn från Cinas garn. Det orangea hade jag hemma.

Perfekt tv-stickning.

Minnen ur skåp och lådor

Jag har tidigare berättat att jag ärvt väldigt mycket efter min farmor och farfar.
Som den här söta, lilla boken som heter Förgätmigej. Den är ursprungligen från min farmors mamma, och hon har skrivit upp släkt och vänner som dött på olika datum. Strax intill finns en tröstande bibelvers.
Sen tog min farmor över sysselsättningen, och hon bland annat skrivit in sin mammas födelse- och dödsdag.

Lite svindlande och samtidigt lite sorgligt att de flesta faktiskt är bortglömda, trots bokens namn ...



I en annan låda hittar jag min farfars anteckningsböcker. Han arbetade som sekreterare och kunde stenografera, och sålunda är alla hans anteckningar och almanackor stenograferade.

Tråkigt, för jag hade gärna förstått vad de handlar om. Är det dagböcker, inköpslistor eller viktiga hemlisar? Vi kommer nog aldrig få veta.

Vi är så jäkla lurade!

Att det används greenscreen-teknik både här och där i film och tv-produktioner vet nog alla om. Men att det kan vara så här i inspelningsverkligheten, det hade jag ingen aning om.
Se och lär!

Foder på utsidan eller simpel kruka?

Rätta mig gärna om jag har fel, men jag har alltid trott att Ytterfoder är blomkrukor utan hål. Medan andra blomkrukor kallas, ja just det ... Blomkrukor.

I jakten på kunskap om mina nya, turkosa Ytterfoder har jag googlat en del, och inser att begreppet ytterfoder inte bara är oerhört märkligt. Det används dessutom till höger och vänster, vare sig det är hål i krukans botten eller ej.

Eller har det med glaseringen att göra?

Vad säger du?
Blomkruka.

Ytterfoder.

Mer och mer och mer ...

Det blev en loppistur i helgen.

Två turkosa krukor från Upsala Ekeby kostade 10 kronor styck och fick givetvis följa med hem. Formgivaren är Mari Simmulson, och jag gillar den turkosa färgen mycket.
Mer om äldre blomkrukor kan man lära sig på lite olika bloggar, som 50-talskeramik, Upsala-Ekebysamlarna och Herr Movarp. Jag rekommenderar en rundtur, för de besitter mängder med kunskap som de delar med sig av.


En grov korg med glest sittande spjälor i botten flyttade också hem till mig. Endera dagen ska den skuras rejält, för den är full i jord. Sen ska den kanske bli vedkorg eller garnkorg eller tidningssamlare.


Den främsta pressglasskålen på fot har en modell som jag nog aldrig sett tidigare. Såklart att min andra vita skål behövde en kompis.

Vackert om våren

I ett hörn av min trädgård har jag planterat några kungsängsliljor. Det är så vackra och skira, men ändå med en hel del karaktär.

Häromdagen hittade jag den här, vita. Först såg jag den inte eftersom det växer vitsippor intill. Nu kan jag inte sluta titta på den. Men det gäller att passa på. De röda blommorna håller på att blomma ut.

En socka gör ingen sommar

Det har tagit tid, men nu är den ena sockan i Ranco multygarn från Garnkorgen färdigstickad.
Mönstret - sockor med falska flätor - kommer från den trevliga föreningen Sticka (som för övrigt också driver den förnämliga bloggen 365 saker du kan sticka. Missa inte den!)
Jag älskar färgerna på det här garnet. Och mönstret är sannerligen lättstickat, så jag har ingen ursäkt till varför jag hållit på i ett halvår med en socka.


Det är uppenbart att jag skulle behöva ett par sockblockare, för det här ser ju väldigt trist ut. Någon som har ett par till salu i storlek 41?

Förresten.
Det här med borde och vill är inte lätt när man är stickerska.

Jag har tänkt ett bra tag att jag ska sticka en kofta av något slag. Dels för att jag skulle behöva en kofta, men också för att jag måste ta mig ur mitt slappa sjalstickande. Nu är det dags för lite mer utmaningar i mitt liv. Dessutom så ligger det en hel påse full med Rowan 4 ply soft som skulle passa utmärkt, men jag hittar inget mönster som jag gillar.

I går gick jag igenom delar av mitt garnförråd.
Det gjorde underverk för kreativiteten, för där fanns ju mängder med fina garner.
Men inget lockade till något projekt som hade något med koftor i vuxenstorlek att göra.

Och då är ju frågan - ska jag vara envis och inte ge upp koftplaneringen, eller ska jag falla för frestelsen och ge mig på någon av de enkla, outmanande roliga idéerna som dök upp i huvudet när jag dök ner i plastsäckar och korgar?

Allting kan gå i tu ...

... men ett loppisfynd kan gå i tusen bitar.
Sån tur att gallerskålen bara kostade 5 kronor.
Så synd att det fantastiska fyndet för bara 5 kronor gick sönder när den for i golvet. Jag hann äga den i två timmar.

En present! Till mig!

Visst är bloggvärlden fantastisk! Ja, kanske inte den där kreddiga delen som bara diskuterar mediafrågor, dagspolitik och demokratiprocesser och bara försöker skrika högst och vara smartast.

Men den lilla avkrok som jag befinner mig i, med bloggar som handlar om stickning, inredning, loppis, retro och hantverk, den är fin.

Titta bara vilka fina underlägg som Pysselfarmor la i ett kuvert och skickade till mig som present! Är de inte alldeles bedårande? Jag har aldrig sett såna tidigare, och blev helt kär!

Tack så jättemycket! Jättefina!

Beach 2010

Livet är fullt av projekt.

Nu har jag påbörjat ett nytt, som förhoppningsvis ska göra underverk på min garderob framöver. Med kunnig hjälp, genomtänkta matvanor och lite envis bestämdhet ska några kilon bort.

Så bjud mig inte på några kakor, för disciplinen är som vanligt lite för bräcklig.


Och så tänkte jag försöka mig på lite träning. Men där är mitt motstånd så kompakt så minst lilla avvikelse gör oftast att jag skippar inplanerade pass.
Någon som testat sånt däringa Wii Fit eller motsvarande? Vi funderar på att skaffa någon form av spelkonsoll, och då kan man ju lika gärna skaffa träningsmöjligheter.

Mer nostalgi

Tre par örhängen. Ger mig minnesbilder från farmor och en säck med utklädningskläder.
Frågan är bara om jag kommer våga ha dem på mig någon gång.

Hmm... jag ska överväga det och jobba upp modet. För de är ju onekligen värda att få gå på fest fler gånger i livet!

I stället för skafferi

Häromveckan ställde jag upp i utmaningen att visa mitt skafferi, som är så tråkigt som något kan bli. Inte en fin burk i sikte (nästan).
Men så kom jag på att det lilla skåpet med te och kaffe ju faktiskt är lite roligare att visa upp.

Särskilt nu, sedan jag gjort en rensning och slängt teer. Jag kan inte låta bli att köpa nya, förföriska lös-teer, men när jag ska dricka te orkar jag oftast bara plocka fram påsvarianter.

Nu slängde jag mängder med torra tésorter som legat i många år, och som jag aldrig skulle dricka upp.

Den röda burken innehåller socker, den orangea IRA-burken innehåller te och likaså den charmiga engelska burken med motiv från en jaktstuga i typisk 50-talsstil.


Här fick några av mina mindre kakfat plats. Det översta i orange plast är en favorit sedan många år. Och teburken intill är ju bara för söt!


De flesta av burkarna har jag ägt i många år, men den blårutiga längst ner hittade jag häromveckan för 15 kronor. Prinsessburken till vänster är ett arvegods, och den har huserat mitt kaffe i många år.

Julig känsla

Jag gillar folklig galenskap.
Visst är det stajlish med genomtänkta shabby chic-vita hem, där varje fågelbur, kakform och spilkum står på rätt ställe.
Men det är något särskilt med disharmoni och genuin färgkärlek också.
De här bilderna har jag helt sonika snott från Blocket, för de var helt oemotståndliga! Rött och orange och grönt och teak och mer rött... Å så lite fejkträ på det.

What's there not to like?

Jag knogar på

Jag har avverkat ännu ett UFO.

En Eliinasjal, vars engelska (och finska) mönster man hittar i högerspalten på den här finska bloggen.
Jag använde mig av Kaunigarn effekt EF, men nystade bort några meter grönt eftersom jag var mer intresserad av de blålila nyanserna. Och så skippade jag de virkade bågarna i spetsen längst ner eftersom jag inte kan virka. (Har jag nämnt det förut?)

Nu ligger den på blockning, men i det här varma vårvädret torkar den snart.

Bra böcker?

Så mycket att läsa.
Så lite tid.

Det här är några av mina högar i närheten av sängen med skönlitterära böcker som jag vill läsa.
Det finns fler på andra håll.

När ska jag hinna?

Steg för steg

Se där, ett nytt användningsområde för trappsteg.
När väggarna börjar bli fulla så krävs det nya tankar om alla fina små tavlor ska få plats i hemmet.
Jag testar det här ett tag.

Koftan firar!

En av de mer sympatiska och pedagogiska stickbloggarna jag följer fyller 200 000 besökare. Gå gärna in hos Tant Kofta och hälsa på. Hon har en liten utlottning också.

Hälsa från mig.

Jag fick korgen!

Den här lilla, söta, stabila korgen tror jag att jag fick utan kostnad vid mitt senaste loppisbesök. De brukar göra så när de prismärkningsansvariga inte gjort sitt jobb.
Den är bedårande!

Just nu bor en mycket liten del av min pannlappssamling i den, men det är möjligt att det är övergående. Jag brukar alltid behöva såna här korgar till att samla allt rassel och bös i som dräller runt i hemmet.

Male Gaga

Jag som gillar körsång och popmusik kan inte låta bli att ta det här framförandet till mitt hjärta. Det är något särskilt med manliga körsångare!

See more funny videos and TBT Videos at Today's Big Thing.

Blommor och blad

På favvoloppisen låg det en del fina saker häromdagen.
Som det lilla häftet från 1925 av Carl Mattsson. Det heter Trädgårdstäppan i Norrland, och jag tror att 5 kronor var ett fyndpris.
I den ska jag läsa på om vad som rekommenderades för trädgårdar av vår typ 1925. Vårt hus hade funnits i 16 år då, så det var säkert en sån som författaren hade i åtanke.

Och den söta, broderade tavlan är väl helt ljuvlig med penséer och fjärilar. Och bakpå står det av Alva Hedman skänkt tavlan till avd. 114.
Den var inte heller dyr och passar in min fina samling med trevliga småtavlor.

Mer från den däringa Örnbergskan

Jag har en favorit i loppis-fixarvärlden, som jag skrivit om tidigare. Det är Anna Örnberg, som inte bara är silversmed och glasformgivare, utan också skriver bok på bok med kreativa explosioner. Hennes energi och kreativa sinne skulle jag verkligen vilja ha.

Nu har hon kommit ut med en ny bok - Inred lantligt ute och inne.
I den bjuder hon på en hel mängd trevliga tips och trix för hur man kan fixa till loppisfynd och inredning.

Men hon är också silversmed, och formger jättefina smycken. Kolla bara vad man kan köpa hos henne!

Loppislunch

Titta!




Nej, inte där. Spritskåpet har jag ju bloggat om förut.

Jag menar längst ner till höger.
På den fina ramen som stod på Myrorna och bara kostade 50 kronor.

Såna fynd gillar vi!

Färdig!

Det här skära byltet är ett exempel på en färdig stickning.
FÄR-DIG STICK-NING.
Visst låter det bra!?



Jamenvisst.
Det är min citron i rosa lingarn som äntligen blivit färdigstickad, trådfäst, men ännu inte blockad.
Från början hade jag inte tänkt blocka den alls. Jag gjorde en mönsterrapport extra, men den är ändå lite klen i storleken, så jag måste nog försöka tvinga ut den lite till.
Lingarn är för härligt! Men det var så lagomt härligt med småstumpar av garn som skulle fästas.

Nu är det gjort. Sjalen är klar, och eftersom garnet är ett loppisfynd så blev kostnaden 40 kronor. Helt okej pris för en somrig sjal.