Trägen vinner

Den första öronlösa muggen med motivet Medicinalranka hittade jag för närmare 20 år sedan.

Det var en enda mugg med motivet i brunt. Sedan har jag letat efter likadana muggar länge eftersom jag tycker om både motivet (som jag har i rätt mycket porslin också) och modellen.

För ett drygt år sedan gjorde jag ett kap på Tradera och ropade hem tre muggar med blått motiv.

Och i går stod den här och väntade på mig på Myrorna. Aningen större än de andra, men den kommer bli en fin kompis till mitt morgonkaffe. Som en julklapp till mig själv.

Julbak

Jag bakar i dag. Först brände jag vid en plåt med pepparkaksskorpor.
Därefter misslyckades jag med saffransrutorna som skulle ha varit längre i ugnen.

Men mandelmusslorna ser rätt okej ut, så det blir kanske efterrätt i morgon ändå.

Granen

Egentligen vet jag inte varför jag gör ett sånt här inlägg. Bilder gör aldrig granar rättvisa, i synnerhet inte mitt i natten. Men jag är verkligen barnsligt nöjd med årets gran som är lagom hög och lagom tjock.
Glittret hängde vi upp eftersom sonen började gråta när vi sa att vi tänkte skippa det i år.

 

Det mysiga ljuset i bakgrunden är tv:n som sprider sitt hemtrevliga sken.

I princip alla pumlor är loppisfyndade och mattan har min farmor broderat. 

Paus i julandet

Vi ordnade barnkalas för lillkillen i dag. Och jag blandade matfärg i det mesta. Exempelvis i marängerna. Allt annat åts upp innan jag hann få fram kameran.

Den kitschiga brickan är ett arvegods. Stiligt muranoglas med etsningar och guldstoft i den vridna glassargen. Den brukade min farmor servera hemgjort julgodis på. Det mesta smakade inte gott för ett barn, men brickan var fin redan då.

Gammalt pynt

Sånt här gillar jag! Att springa in på Kupan och hitta ett gäng gamla smällkarameller i lugna färger.
Med fina dekaler frampå.
Sen får man går runt och fantisera om vad det är som skakar inuti...

 

De passar så fint till mina gamla pumlor i varierande storlek och färg.

Min barndom?

Det finns de som påstår att vi som går på loppis bara försöker köpa tillbaka en förlorad barndom.

Ibland stämmer det. 

Exakt en sådan här kanna fanns i mitt barndomshem (en bröllopspresent till mina föräldrar när de gifte sig 1969.) Nu har min bror den, och jag fick såklart lov att köpa en på loppis när jag hittade den.

Men den gräsliga hunden som stod och väntade på just mig på samma loppis fanns sannerligen inte i mitt barndomshem. 

Den verkade kunna bli en sån fin kompis till min fula hund som jag köpte för några år sedan. 

Jaha. Se där. Möjligheten att det här är början på en ny fulhund-samling har seglat upp.

Finn ett fel

Vissa loppisfynd är mer tankeväckande än andra. Som den lilla påsen med julkrubbefigurer som jag hittade för 15 kronor.
Och som vid en närmare titt visade sig sakna en väsentlig ingrediens.

Kanske den är anpassad för rättroende judar eller oss moderna, sekulariserade människor som inte vill bekänna oss till någon direkt Gud, men gärna firar alla högtider vi kan komma på...

Insikter i december

* Om man missar att beta av alla bloggar i rss-läsaren under en eller två dagar så har man heljokes många inlägg att ta sig igenom eftersom alla andra utom jag verkar göra kalenderinlägg minst en gång om dagen.


* Om man har en liten kille som blir stor femåring på själva luciadagen blir det en fin balansgång mellan saffransdoftande luciafirande och prinsesstårtefika till frukost.

* Webbshoppar är räddningen när man vaknar mitt i natten och är osunt stressad över att julklappsinköpen inte är avklarade.

Andra ljuset är tänt

Julen närmar sig med galen fart. Jag har lite svårt att förstå hur jag ska hinna med att arbeta, ordna ett femårskalas och ordna allt som behövs för ett acceptabelt julfirande under de korta veckor som återstår.

Men det får väl gå. Det har ju gått förr.

I dag har jag tänt det andra ljuset och dricker kaffe med kardemumma och får flashbacks till det sena 80-talet när jag flyttade hemifrån och lärde mig massor med nya köksknep. Vitlökssmör var en annan nymodighet jag lärde mig av arbetskamraterna jag hade då.

Hej artificiella värld

Jo visst, i teorin är jag för det här med ekologiskt och naturligt. Men när nu dagis var lika stängt som pysselbutiken var öppen tidigare i veckan kunde jag inte hitta på något roligare sätt att underhålla sonen än att blanda i sex olika konstgjorda kulörer i sockerkakssmeten.

Sonen blev nöjd. Jag med.