Mer Rockande same i mitt hem

Jahapp. Så blev det en aktiv samling till.

Herreminje. Jag som trodde att min tid med souvenirsamlande var över. De som jag en gång prydde gästtoaletten med har ju varit nedplockade och placerade i förrådet länge. Och de var ju några stycken.

Gamla souvenirer i form av björktavlor som föreställer "Den rockande samen" har ju redan tidigare visat sig finnas i en mängd olika utföranden, och den forna rockartisten får se sig representera de mest märkliga ställen i norra Sverige.
Sven Gösta Jonsson hade en stor hit med Vid foten av fjället 1959, och blev sedan norra Sveriges affischpojke nummer ett.

Eftersom jag nu kommit hem med ytterligare några så ser jag inget annat råd än att jag måste leta reda på de redan existerande och sätta upp dem också.

Är man samlare så är man.

Finfint på julbordet

I höstas kom jag hem med en uppsättning fullständigt onödiga jultallrikar. Gustavsbergs jultallrikar från 1971 och framåt i design av Sven Jonson. Några tallrikar från 90-talet följde också med och då med en annan formgivare, Paul Hoff. De är inte riktigt lika tjusiga som de tidigare motiven, men om man är många så måste det finnas flera i skåpen.

(1974 har jag inte hittat, så den står nu på listan över viktiga loppisinköp.) 

Och på julafton, när alla hade tagit var sin tallrik, fick alla i uppgift att berätta ett roligt minne från det året de fick. Inte helt lätt, i synnerhet inte för mina barn som är födda på 2000-talet. :-D 

Men rätt kul uppgift som vi säkert kommer utveckla till kommande år. Nu ska jag bara försöka hitta plats för den här tallrikstraven... Först ska en större utrensning ske. Stay tuned!

Gammaldags kommunikation

Jag är inne i ett rensningsskov och började gå igenom en låda med lappen "Brev & vykort" utanpå. 

Där rymdes rester från den tiden i livet då jag hade brevvänner - alltså brevpapper från tidigt 80-tal. Men även en del vykort som jag uppenbarligen köpt på mig med vett och vilje under tidigt 90-tal. Gärna med käcka sentenser som " idag är första dagen i resten av ditt liv".

Men mest plats tog alla de gratisvykort som jag plockade på mig från de olika ställ som fanns uppställda i mitten av 90-talet på biografer och kaféer. 

Många med finurliga skojsigheter och en del med snygg grafik.

Väldigt få blev nog skickade ens på den tiden, innan vi hade Facebook och ständig uppkoppling. Visserligen kom jag i kontakt med World Wide Web när jag började plugga på högskolan 1995, och då fick jag även en epostadress. Och ganska snabbt skaffade jag mig min egen hotmailadress, för det var så man gjorde då.

Men hemma hade vi först ingen uppkoppling, och så småningom ett långsamt modem som fanns intill den stationära datorn som sällan startades, för det fanns liksom ingen finess med World Wide webb då. 

När vi köpte hus 2002 fick vi erbjudande att dra in fiber i huset, men vi valde att avstå, för vad skulle vi med det till?! Vi betalade räkningar och kollade mejl på den tiden.

Och i den vevan blev vykort väldigt omoderna och blev liggande i en låda som nu rensats ut. 

Fast inte alla, förstås. Är man en hamster så är man. Och jag har även intalat mig själv att jag ska börja skicka lite vykort i år. För att glädja andra. Och för att bli av med några fler.

En till kopp

Ibland kan ju trogna besökare få för sig att jag helt slutat gå på loppis. Men, se det är helt galet. Jag loppar fortfarande, även om många fynd handlar om kläder till mamma och barn, och de är inte alltid så kul att visa upp.

Men nu har jag kommit hem med en ny kopp till min samling med kitschkoppar. Mors kopp förtäljer texten, och det börjar bli lite många sådana i mitt skåp.
Vad har alla fäder druckit ur genom tiderna? Är de inte värda den här sorten synnerligen vackra koppar?

Dags för älg-helg

Jag kommer från en släkt av samlare. Att samla i ladorna och ta rätt på det som går att ta rätt på har präglat de småjordbrukare och arbetare varur jag stammar.

Själv samlar jag ju som bekant på det mesta, men ett ställe som jag gärna fyller på utan att sedan använda är frysen. Åtskilliga är de påsar och lådor med bär och frukt. Somligt är förädlat medan somligt fortfarande är obearbetat.

Rödvinbärssaft - 09, Blåbär 2008 eller Svartvinbärssylt -11 kan det stå på de burkar och påsar som finns i frysboxen.

Mycket i frysen ligger som synes i flera år, för jag näns inte ta fram det. Och det skumma är att det mestadels är det som är snudd på gratis som jag inte kan förmå mig att använda upp. Som om jag tror att röda vinbär och blåbär något år ska ta slut i naturen. Däremot plockar vi stadigt upp och tillagar älgkött i olika former. 

Och nu är det dags för årets leverans av älg. En snäll granne delar med sig av sin leverans och vi behöver göra plats för ungefär 90 kilo älgkött. Det, mina vänner, är väldigt mycket plats.

Så nu står jag här, kvällen före leveransen, och kokar sylt av blåbär och bakar vinbärskaka för att ta med till jobbet. För det ryms ju inte i frysen ...