Glas är bra

Glasfat kan man aldrig få för många av.
Den dag man ska bjuda 36 personer på middag måste man har fina fat för efterrätten också...



Som det här tjusiga tårtfatet. Utmärkt på alla sätt! Och snudd på gratis på en loppis. Säörskilt förtjust är jag i de tre små fötternas skarpt slipade kanter.

Nya perspektiv

Mina bilder av verkligheten blir inte alltid så bra. Men snart blir det andra bullar. Då får jag hem min nya kamera, och jag slipper irritera mig på den lilla digitalkameran jag har som gör verkligheten oskarp, grågrumlig och trist.
En Nikon D5000 är beställd och jag ser fram emot att få den.
I födelsedagspresent fick jag ekonomiskt bistånd till att antingen bygga ett skafferi eller köpa kamera. Visserligen har jag längtat länge efter ett skafferi för att kunna dölja allt som nu står och tar plats på köksbänkarna, men det blev en kamera, för det är ju verkligen nu, när lillkillen är liten, som det är kul att fotografera riktigt mycket.

Perspektiv

Årets första dag får jag lite tillfälle att rensa i vårt kombinerade förvaring-, bibliotek- och syrum. Igen. Det finns mycket att gå igenom och försöka samla på rätt ställe. För att få överblick och kontroll över innehållet.
I en låda hittade jag några träpussel från min barndom.

Det väcker vaga minnen till liv, men framför allt plockar jag fram det till mitt livs nykomna kärlek - sonen - som ständigt tar nya steg när det gäller att lära sig ord och språk.

Så här på årets första dag ger pusslet också perspektiv åt tillvaron. Det känns som om det var nyss jag använde det. Men i sanningens namn är det nog 35 år sedan.
Jag har snart bott 20 år i den stad där jag bor nu, en bra bit från min uppväxtstad. Vad hinner inte hända på 20 år? Och hur nyss var det inte som jag flyttade hit?

2011 är också året då jag fyller 40 år. Om ytterligare 20 år - då fyller jag 60 år... Obegripligt. Vad kommer inte hinna hända på de kommande åren? Vem är jag då? Vad kommer jag göra? Vad gör mitt barn om 20 år? Och fram för allt - kommer jag ha hunnit rensa upp i syrummets röra till dess?

Sommarfrukost

Molnfritt. Gapande måsar. Lite doft från älven och en trevlig frukost utomhus. Nu ska jag ta med mig sjalstickningen ut och försöka hitta batterier till radion.
Det blir inte bättre så här.

Fint i liten storlek

Av en släkting fick jag den här söta dockklänningen.
Den är sydd någon gång i slutet av 40-talet av en snäll tant som ställde upp som barnvakt.
En söm hade släppt på baksidan, och den var nära att hamna i sopkorgen när jag erbjöd mig att laga. Sen fick jag behålla den.
Den storleksanpassade galgen har jag - givetvis - hittat på loppis.

Mjau

Fick hem ett traderafynd i veckan. Eftersom jag inte orkade mäta de brickor jag redan samlar på så hoppades jag att det skulle vara samma storlek på den här.
Det var det inte.
Men kitschkatterna har kommit för att stanna - de är ju bedårande! Och en bricka mer eller mindre kan väl aldrig skada? För visst behöver man väl minst 20 brickor i ett modernt hem?

Hurra!

Jag har vunnit en blogg-tävling! För första gången!
Hos Broarne, vars fina blogg och trevliga butik jag varmt rekommenderar. Om jag bodde lite närmare Sala skulle jag slå till på det fina fönstret hon säljer omedelbums.

I kväll väntar middag hos nyblivna vänner. Visst är det kul att man fortfarande i vuxen ålder kan lära känna och omedelbart tycka om personer man träffar!

Och i dag har jag jobbat och slitit med att dels måla foder och golvsocklar till sovrummet. Snart är det klart! Vi ska bara ta mod till oss och hyra en golvslip.
Men sedan har jag varit på mitt jobb och städat och rensat i gamla prylar. Mycket nyttigt! Milde himmel vad mycket skit det kan samlas på ett kontor.