Knappt synlig

Det är kanske lätt att tro att jag inte besöker några loppisar längre eftersom jag inte bloggar om det. Det är fel. Fast jag är en gnutta mer restriktiv med inköp, men det jag nog mest medveten om själv. Min make tycker nog att jag kommer hem med lika mycket som förr.

För den här finfina samlingen metallknappar, tre pärlemorknappar och några lagningsknappar betalade jag en dryg tjuga. 

Nu måste jag nog sticka mig minst en kofta så knapparna kommer till användning. Alternativt sälja några av dem ...

Nya knappar till förrådet

Jag gillar knappar, precis som Råddjuret.
Kupan säljer fem för en krona, och jag hittade en hel skål. Ingen av oss orkade räkna, men en av de mer beskäftiga tanterna försökte bestämt förklara för mig att alla knapparna var väldigt fina, och att jag borde betala åtminstone 25 kronor.
En kombination av glädjen över att hitta närmare 100 knappar i fint skick och att kunden före mig envisades med satt försöka pruta på de redan låga priserna gjorde att jag la 50 spänn för alltihop.

Extra prima tygknappar som är både tvätt- och mangelbara är precis vad jag behöver!
Pärlemorknappar, hemgjorda blyknappar, några användbara vita och - hoppsan - två danska tvåöringar följde visst också med.
Pärlemorknappar av varierande utseende. Jag börjar klura på vad de ska användas till, för nu har jag ganska många.

Ordnung muss sein

Vi har haft stor möbelrensning på mitt jobb, och jag lade raskt vantarna på de här arkitektlådorna som är i tre delar.
Först hade jag tänkt använda dem som sockel under gästsängen, men jag tror att det blir lite opraktiskt om man vill komma åt alla lådor då. Så nu står alla på varandra. På sikt kanske en sektion plockas bort, för då blir det en mycket behändig arbetsbänkshöjd på den. Och så kanske den blir vit, men inte just nu.
Den är inte världens vackraste, men om man är samlare av små, bra saker så är den ljuvlig ...

Där andra kanske ser kaos ser jag bara ordning. Nu ryms alla min knappar i en låda, och de ligger praktiskt taget i ett enda lager. Mycket bra.
En låda innehåller spetsar, men jag har inte riktigt hittat alla så än så länge ser det lite torftigt ut.

Mina precious pannlappar ryms i en låda, fastän de är fler än hundra. De ligger i travar om fem och fem. Lätträknat och färgsorterat.

I en låda ska mina band rymmas. Vi får väl se om det blir så när jag hittat igen allt jag äger.

Så småningom ska även akvarellfärger, pärlor, vackra papper, sytråd och andra användbara saker få varsin låda.

Tills nu har jag aldrig haft alla mina saker på samma ställe, för när någon samling växt ur förvaringen, har jag bara fortsatt på någon ny, och inte samlat allt på samma ställe. Så för mig innebär den här möbeln ordning och reda. Wunderbar!

Garniga inköp

Trots trevlig dollarnivå och låga priser så var jag en måttfull konsument under NY-besöket, och det gör mig faktiskt en smula stolt även fastän jag å andra sidan är gravt missnöjd med att jag inte köpte mer saker när jag väl var på plats.

Men som sagt - de Njo jårkiska garnbutikerna var inte direkt överfyllda av saker. Och det mesta finns att hitta i svenska butiker. Men här syns i alla fall min lilla skörd. Tre böcker, stickmarkörer och några plastmojänger som man kan göra garnbollar med. Hyfsat billiga saker, alltsammans. Men mitt huvudsakliga mål - att köpa Knit Picks-rundstickor gick åt skogen. De finns tydligen bara på deras internetshop som inte postar saker abroad. Och inte finns det någon svensk återförsäljare heller. Suck.
Tre härvor Manos del Urugaygarn och två små mjuka härvor alpackagarn fick följa med hem. Mer garn än så blev det inte.
Men de små knapparna var ju galet söta, även om de kostade lika mycket som tjusiga knappar i Sverige (om inte mer!) Jag vågar inte berätta hur mycket de kostade styck, men låt mig ge en ledtråd - man fick en grande latte på Starbucks för samma pris... Men visst är de söta!